Änglagård - Tredje gången gillt. Svensk komedi med klassikerkänsla.

 ››Det har gått 16 år sedan Fanny och Zack lämnade Yxared, och nu är de tillbaka igen. Denna gången med sin 15-åriga dotter, Alice.

 I den lilla byn är mycket sig likt, men saker har också förändrats. Fannys återkomst väcker upp slumrande konflikter, känslor och minnen. Alice vill en gång för alla reda ut vem som är hennes morfar. Och vem är egentligen pappa till Alice?‹‹

 Utan att ha sett del ett och två av Änglagård, kunde jag följa med i handlingen riktigt bra. Dock var tillbakablickarna då och då lite förvirrande, men det löste sig efter en stund, när man vant sig och när man förstod att det inte hade med ››nutiden‹‹ att göra. 

 Jag tror att det krävs att sista delen av en film ska vara såpass självständig, med tanke på att del två kom för 16 år sedan. Och det har man lyckats med här. Jag behövde inte få något förklarat för mig, inget kändes riktigt oklart.

 Filmen var väldigt bra gjord, roliga skämt med ››bra‹‹ humor för alla åldrar. Skådespelarna gjorde riktigt bra jobb, och den vackra miljön höjde mysfaktorn ett antal grader.

 Mina förväntningar om filmen var inte höga, jag tänkte att ››en svensk film kan inte vara jättebra‹‹, men jag ångrade mig. Själv skulle jag välja bort många amerikanska filmer och välja Änglagård istället.

 Det var väl spenderade 2 timmar i biomörkret!



+ Mysig, härlig, rolig!
- Lite förvirrande med tillbakablickar.. 

REGI: Colin Nutley

MED: Helena Bergström, Molly Nutley, Rikard Wolff m.m.

BARNTILLÅTEN