Året som gick ... 2011

(Klicka på länkarna för att se en recension av det nämnda.)

FEBRUARI Ritta Jacobsson släpper en ny ungdomsdeckare om Afrodite: Afrodite och ödet.

MARS Den svenska filmen Hur många lingon finns det i världen? börjar gå på bio; Marcus Sedgwicks roman De som går igen släpps för försäljning, precis som del två i Rachel Wards serie Döden i dina ögon: Arvet  och del två i Maggie Stiefvaters serie om Mercy Falls vargar: Feber.

MAJ I maj släpps många populära böcker i bokhandlarna. Del två i serien om Belly, Ingen sommar utan dig av Jenny Han, del två i trilogin Ängel, Förlorad Ängel av Becca Fitzpatrick och Peter Barlachs succé Fifteen love är bara tre av alla böcker som gavs ut under maj 2011.

JUNI En fjärde film om den populära piraten Jack Sparrow börjar gå på bio, Pirates of the Caribbean: i främmande farvatten.

JULI Martin Jerns bok Affektion släpps i bokhandlarna; Den sista filmen om Harry Potter börjar gå på bio: Harry Potter och Dödsrelikerna – del 2.

SEPTEMBER Katarina von Bredow släpper en ny, efterlängtad bok – Flyga högt. Den mysiga filmen Niceville börjar visas i salongerna, precis som komedin Crazy, stupid, love och Contagion.

OKTOBER Feelgood-filmen Footloose släpps på bio.

NOVEMBER Den efterlängtade del 1 av den sista Twilight filmen, Breaking Dawn, börjar gå på bio

DECEMBER Hollywood-tolkningen av del 1 av Stieg Larssons populära Millennium-triologi släpps på bio, The Girl with the Dragon tattoo.

The Girl with the Dragon Tattoo

 Mikael Blomkvist är en en finansreporter, fast besluten om att återställa sin heder efter att blivit dömd för förtal. Han blir anlitad av en av Sveriges rikaste män, Henrik Vanger, för att komma till botten av ett gammalt nerlagt fall – för fyrtio år sedan försvann Vangers älskade systerdotter Harriet spårlöst, troligen mördad. Blomkvist åker ut till en avlägsen ö på den frusna svenska kusten, omedveten om vad som väntar honom.

 Samtidigt är Lisbeth Salander, en ovanlig men genial datahacker, anställd för att göra en säkerhets-prövning på Mikael Blomkvist, ett jobb som till slut leder till att hon går med Mikael i sin undersökning av vem som mördade Harriet Vanger.

 Skillnaden mellan den svenska versionen och Hollywood-versionen av denna filmen är så otroligt stor, att det är väldigt svårt att nämna annat vid recensering av filmen.

 För det första, så är Sverige illustrerat så otroligt annorlunda, i den amerikanska versionen ser man Sverige som mörkt, grått och otroligt mycket sprit överallt. Det är aldrig varken sommar eller höst: det enda man hinner se är en liten hint av vår, innan det är jul igen och mer snö faller.

 Rollvalen i filmen är både bra och dåliga, Daniel Craig som Blomkvist kändes en aning genialiskt och perfekt – något jag tyvärr inte kan säga om valet av skådespelare för rollen som Salander. Rooney Mara ser alldeles för snäll och oskyldig ut med sina ljusa ögonbryn och gröna ögon för att passa i Salanders kläder och smink. Det var flera rollval i filmen som jag kom mig att ifrågasätta, som till exempel valet av Salanders vårdnadshavare, och några mer.

 På flera ställen i filmen slängde man in ord på svenska, som 'skål', och 'tack', och jag kan tänka mig att det kan leda till stor förvirring hos icke-skandinaviska tittare. Det hände att det stod saker på löpsedlar och liknande, utan textning för icke-svenskar, vilket jag kan tänka mig vara konstigt för de som inte förstår svenska.

 Vissa detaljer i filmen kommer inte fram så snabbt som de borde för att man som tittare ska förstå poängen med filmen – som det faktum att Salander är datahacker. Det får man själv lista ut – eller så kanske man borde veta det innan man går på filmen? – tills någonstans strax efter mitten av filmen, då det äntligen(?) är avslöjat, och jag kan tänka mig att filmen kändes en aning vettigare efter det.

 Det är svårt att komma till en slutsats om filmen, jag har givit er mina tankar, och nu är det upp till er att bestämma om ni vill se den eller inte.

 + Spännande, Svår att glömma;

 – Inte ens nära den svenska filmen.

REGI: David Fincher

MED: Daniel Craig, Rooney Mara, Christopher Plummer, m.fl.

/Alice

Affektion - Martin Jern

 "När jag var tolv år gammal dog en flicka på ett kalas. Eller eventuellt så var det ett party. Det var precis i gränslandet så jag minns inte vad vi kallade det. Något kalas blev det i alla fall inte. Och party tror jag få skulle våga kalla det i efterhand."

 Kate Mess är sexton år och bor i Helsingborg. I flera år har hon levt ett utsvävande liv med killar, alkohol och droger. I ett desperat försök att slippa sitt förflutna flyttar hon till sin syster i Malmö, men spökena från hennes gamla liv gör sig hela tiden påminda. Speciellt Ali, som var Kates bästis i tio år, nu för tiden träffas de sällan, men de var oskiljaktiga ända tills dom var tolv och Zara hittades död i frysboxen.

 Oj, vad vackert. Men samtidigt, vad fult. Otroligt många känslor och tankar snurrar i mitt huvud efter att ha läst ut alla de 150 sidorna i Martin Jerns Affektion. Den var otroligt mörk och ful. Och väldigt vacker och konstnärlig. En sak kan jag säga klart: Den är omöjlig att sluta tänka på.

 På flera ställen i boken var jag otroligt förvirrad, och på vissa ställen ville jag inte förstå, men för det mesta var det omöjligt att slita sig från den lite för korta boken.

 Jag fick en känsla av att jag tittade in i Kates huvud, att jag fick höra hennes tankar och vara henne för ett par timmar. Det kändes nästan som att jag inkräktade, som om jag var någonstans jag inte borde vara. Jag fick se mobbning, svek, och allt annat skit en oturlig tonårstjej kan råka ut för, för att i slutet gråta.

 Om du fixar att läsa hemskheter, om du tycker om att få veta vissa människors sanning, läs Affektion. Läs den. Du kommer inte att ångra dig, när du väl gett boken en chans.

 + Som att jag var Kate för en dag, kändes otroligt verkligt.

 – För kort, inte en bok för alla.

LÄS OCKSÅ: Bryta om - Åsa Anderberg Strollo

/Alice

Strimmor av hopp - Ruta Sepetys

 Lina är bara femton år när Sovjetunionens hemliga polis en kväll bryter sig in i familjens hus och för bort dem.
 Lina, hennes mamma och lillebror skiljs från sin pappa och tvingas upp i en smutsig tågvagn tillsammans med en stor grupp andra Litauer. Där påbörjas resan mot ett ogästvänligt fånläger i Sibirien, där de måste jobba hårt för en snål matranson.
 Det är svåra år som följer, och endast de utsattas viljestyrka, kärlek och hopp som får familjen att ta sig igenom dagarna. Men är det nog för att de ska överleva?

 I början, när jag läste boken tyckte jag inte om den alls. Den var seg, konstig och ganska långtråkig. Men när jag tog mig en extra titt, och började läsa mer och längre stycken i taget, insåg jag hur bra den faktiskt är och hur viktigt det är att en händelse som den här inte bara glöms bort, något som kan vara enkelt gjort – den hamnar i skuggan av Förintelsen och Andra Världskriget.
 Boken är lättläst och spännande, dock måste jag säga att jag hade svårt för ordvalen på vissa ställen, och de otroligt konstiga liknelserna och metaforerna. Förutom det, är boken en perfekt – lagom gripande, mycket spännande och otroligt intressant – tonårsbok för de som vågar se sanningen i vitögat.
 Det bästa med boken var att allt har varit på riktigt. Jag har svårt att läsa sådana här böcker med tanken på att det har suttit någon (sjuk) människa och fantiserat ihop dessa hemska förhållandena. Men om det har varit på riktigt, om det är en medborgare som tagit på sig ansvaret att skriva ner något såhär viktigt, då är en annan sak. Då kan jag tillåta mig själv att känna medlidande och sorg på ett annat sätt.
 Som slutsats; klarar du böcker som berättar sanningen – hur hemsk och skrämmande den än kan vara – läs boken, den är värd det.
 + Spännande och "lagom gripande". Sann och intressant.
 – Kan vara lite väl hemsk och sann.
/Alice

Harry Potter and the Triwizard tournament (och den flammande bägaren) - J.K Rowling

Harry är nu fjorton år och ska börja sitt fjärde år på Hogwarts. Detta år hålls den legendariska tävlingen mellan tre av trollkarlsvärldens skolor; Hogwarts, Durmstrang och Beauxbatons. En kämpe utses, från vardera skola, av den flammande bägaren. Men när en fjärde kämpe utses, en kämpe som även är flera år yngre än tillåtet, uppstår förvirring. Men som reglerna säger måste Varje kämpe tävla och Harry får kämpa in i det sista flera gånger under året. Vem lade egentligen i Harrys namn i den flammande bägaren? Vem är det som vill åt Harry Potter?

Återigen måste jag hylla dessa underbara böcker. Jag är ju inte precis tidig med att läsa böckerna, och ännu är jag inte klar, men i tillfällen som detta känner jag att Bättre sent än aldrig! verkligen stämmer in. Rowling är en fantastisk författare som förmedlar spänning och humor. Hon har en underbar fantasi som man bara kunde önska att man hade själv! Boken är tjock och verkligen utfylld, man undrar ju hur hon kan få med så mycket, själva tävlingarna är ju trots allt inte på majoriteten av sidorna. Men jag måste ändå säga att även om det är mycket mellantjafs (sådant som de tar bort i filmerna) känns boken inte långtråkig och det mesta känns faktiskt helt nödvändigt för berättelsens skull. 

+ Tanken. Allt är så uttänkt, så som bara bra författare kan få till det!

- Har inget att klaga på!

Jag vill bara passa på att ursäkta så hemskt mycket för min fruktansvärt dåliga uppdatering! Jag har haft mycket på gång, men jag ska bättra mig! 

//Felicia

Pausat.

 Det har rått en oförlåtligt lång paus på bokpussen, något vi båda är mycket ledsna för. Men mycket händer nu, ena hälften av bokpussen är i Sverige med skolstress och gymnasieval, och andra halvan är i USA med ännu värre skolstress och hemlängtan.
 Och grejen är den, att vi har inte slutat läsa, alls, men det är bara det att vi inte hinner läsa mer än ett-två kapitel i veckan, och därför har ingen av oss läst ut en bok på länge. Men nu har vi bestämt oss för att bli bättre recensenter, vi vill tillbaka till där vi var förr.
 Böcker är beställda, lässcheman är lagda, planer är avbokade:

Bokpussen är tillbaka

Hungerspelen !

 Den är äntligen här: Trailern för hungerspelen, som kommer ut 23 mars nästa år!
 Titta och njut.

Breaking Dawn del 1

 Det är dags för bröllop, och den obegripliga kärleken mellan Bella och vampyren Edward växer starkare för varje minut. Men ett par dagar in på smekmånaden känner Bella hur något växer i henne, okontrollerat och smärtsamt. Något som tar all näring från hennes kropp, och långsamt bryter ner henne inifrån.

 Wow, wow, och återigen wow. Jag måste säga att filmerna blir bättre för varje film som kommer, precis som skådespelarna och specialeffekterna, och det är ovanligt i både film- och boksammanhang.

 Filmen var sprängfull av kärlek, drama och lite mer kärlek. Inte bara kärlek-kärlek mellan Bella och Edward, utan också kärlek till vänner, familj, ett knappt existerande monster som äter upp en inifrån..

 Vad jag märkt i andra serier, när det är dom sista filmerna, är att författarna lägger till fler skämt. Det upptäckte jag även här, och jag vet att jag, personligen, inte skulle ha behövt skämten: jag skulle älskat filmen lika mycket utan dom, men det var ändå bra att dom var där, som ett litet avbrott mitt i det seriösa.

 Om jag inte varit alldeles klar med min poäng: Jag älskade filmen otroligt mycket, och vet att jag kommer att se den ett (tvåsiffrigt) antal gånger innan nästa film kommer. Den kvalificerar sig nog till en av dom bästa filmerna jag sett på länge och den är absolut den bästa i Twilight-serien.

 När jag senare har läst recensioner av filmen, har jag sett att de flesta inte tycker om den. Jag har sett de flesta orsaker. "Sadistiskt kvinnovåld" SvD (som jag absolut inte förstår, var är det sadistiska? Visst, hon skadas, men vem njuter av det?) "Vi kan inte helt komma till tanken att acceptera Bellas val att gifta sig och ligga med en vampyr vid 18 års ålder" CNN ... Allt visar att filmen passar för yngre, och baserat på medelåldern i biosalongen skulle jag uppskatta målgruppen att vara under 30 (snälla, rätta mig om jag fått för mig fel!).

 Men, som en liten slutsats: SE DEN !

 + Full av kärlek, och mycket drama ... Svårt att sluta tänka på den, svårt att bara se den en enda gång!

 - Nästa del kommer inte förrän om ett HELT ÅR!

Five flavors of dumb - Antony John

 Piper har fått äran att vara manager till skolans hetaste rockband - i utbyte mot att hon fixar dem en betald spelning på en månad. Det finns bara ett problem. Hon kan inte säga om de är något bra.
  Det är svårt att döma musik när du är döv.

 Än en gång en bok som inte finns, och inte verkar planera att komma, på svenska. Och än en gång är det sjukt synd. För än en gång är detta en av dom bästa böckerna jag läst på länge! Så otroligt mysig och rolig, faktiskt tillochmed en aning spännande. Det fanns många små konflikter, som vävdes ihop, och många olika personligheter man fick lära känna på bara 340 sidor.
 Det bästa var handlingen, helt klart. Så oväntad och annorlunda, men också så lätt att gå fel. Men nej, Antony John lyckades felfritt med en fantastisk roman som gärna får ha en uppföljare eller två.
 Ett stort minus är ju, som sagt, att den inte finns på svenska. Men det behöver inte förstöra något. Den finns fortfarande att köpa på Bokus och trots att författaren använder många avancerade ord i boken, får man lätt flyt och boken tar slut snabbare än förväntat. De avancerade orden är till stor del beskrivande, och man klarar sig dom för att förstå skämten och handlingen.
 + Handlingen!
 - Jag tyckte om "ordbeskrivningarna", men det var bara två sådana: det kunde lätt varit fler. Och den finns inte på svenska.

/Alice

Footloose - en fantastisk mix av allt en bra film behöver!

 Ren MacCormack flyttar från storstaden Boston till sydstatsstaden Bomont, där han upplever en stor kulturchock. För ett par år sedan skakades staden av en tragisk bilolycka, där fem tonåringar dog. Stadens överhuvud, pastor Shav Moore reagerade genom att sätta upp strikta regler, som förbjuder hög musik och dans på allmänna platser, och ett utegångsförbud för alla under arton.
 Men Ren är inte villig att acceptera det, och han utmanar förbudet och väcker nytt liv i staden.

 Hej, feelgood! Detta är verkligen den bästa dansfilm jag någonsin sett, och den innehåller lite av allt! Mycket dans, men också lite drama, kärlek, fight, sorgligt och roligt, och när filmen var slut, då var det väldigt svårt att hålla fötterna stilla. Med blandningen av alla ingredienser till en fantastisk film, tror jag att man inte behöver vara ett stort fan av dans för att se den, man kan njuta av filmen utan vidare koppling till vad som händer.
 Det är en film som inte kräver mycket: man behöver inte tänka eller lista ut något dolt budskap, vilket gör den perfekt dygnet runt, året runt. Den kan passa alla åldrar, dock tror jag att tonåringar tycker bäst om den, och jag tror att det finns många som kan känna igen sig i scener i filmen.
 Är detta inte din film-genre alls? Se den ändå, prova något nytt! :)
 + Underbar, feelgood till tusen!
 - Kan vara yttepyttelite överdriven ibland..

/Alice

Flyga högt - Katarina von Bredow

 Det finns koder, regler liksom, över saker man bara inte gör. Som när man kommer ny till klassen. Då handlar det om att inte synas för mycket, vara lagom. Att glida in och bli en i mängden.
 Så gör inte Silja. Hon gör allt tvärtom.
 Vendela är femton år och har precis börjat nian. Hon tycker att det är ganska skönt att vara tillbaka: det står skrivet hur dagarna kommer att bli. Och så får hon träffa Nils, förstås.

 Men den tredje dagen i skolan kommer Silja, en ny tjej i klassen. Hon tar plats och struntar helt i alla oskrivna regler. Hon sitter var hon vill, umgås med vem hon vill -- hon verkar inte ens vilja smälta in i klassen.
 Är hon korkad, trotsig eller urstark? Ingen vet, men sensationen är ett faktum, och plötsligt gäller inte den givna rangordningen. Roller fördelas om och inget är längre självklart.

 I början var jag otroligt tveksam för denna boken. Innan jag läste den var jag hur uppspelt som helst, en ny bok av Katarina von Bredow kommer ju inte varje dag, men när jag läst ett par sidor var det enda jag kunde tänka på Christina Herrströms Tusen gånger starkare. Det var otroligt störande och tanken släppte inte förrän efter de hundra första sidorna: perfekt, där rök en tredjedel av vad som kunde varit superbra.
 En annan sak jag tyckte var att jag satt inte klistrad, som med andra KvB-böcker, och den kändes en aning typisk. Jag kände att jag saknade beskrivningar av huvudpersonen, Vendela. Eftersom att alla andra karaktärer var ordentligt beskrivna kändes det nästan som ett ofrivilligt misstag, som om hon hade glömt det.
 Efter de första hundra sidorna var den dock mycket bättre, och jag njöt av att sträckläsa de resterande tvåhundra. Det var först då jag kunde hitta olikheter från Tusen gånger starkare, och därmed först då jag kunde släppa tankarna från den.
 Det var också då boken skiljde sig mer och mer från tidigare KvB-böcker, först då den inte kändes lika typisk och uttjatad.
 En sak jag verkligen tyckte om var hur, när någon kom med en romantisk kommentar, personen som pratat var så nervös att repliken förstördes helt och bara blev pinsam. Det gjorde boken mer underhållande än hennes tidigare böcker.
 + Mer underhållande än KvB's tidigare böcker ...
 - Väldigt lik Tusen gånger starkare de första hundra sidorna


LÄS OCKSÅ: Tusen gånger starkare - Christina Herrström

/Alice

En dag

  Dexter och Emma lär känna varandra dagen innan de ska ta sin universitetsexamen, den 15 juli. Dagen efter går de olika vägar och de börjar leva sina egna liv på var sitt håll. Åren går, och livet visar sig inte bli riktigt som någon av dem hade tänkt sig den dagen.
 I tjugo år får vi följa Dexter och Emma den 15 juli, då deras vägar tillfälligt korsas genom åren. Vi får följa dem genom skratt och tårar, gräl och möjligheter som går till spillo, och genom en unik vänskap som lever för alltid.

  Oj, det här är svårt. Jag vet inte ens vad jag tycker om filmen än. Den var förvirrande, men ändå ganska fin och romantisk. Det jag aldrig förstod under de två timmarna i biomörkret var varför allt hände den 15 juli. Visst, det var någon speciell dag, så långt fattade jag, men sen? Jag uppfattade aldrig namnet på dagen, det var nog något kyrkligt, men jag tror ärligt talat inte att det skulle hjälpa mig.

 Först till det bra: den var mysig och fin, jag gillade den komplicerade kärlekshistorian, jag gillade till och med att den var väldigt förutsägbar och hur man hela tiden väntade på att en viss sak skulle hända. En väldigt bra sak var att eftersom att man fick se en dag varje år, missade man ganska mycket, men dom sydde in det i konversationerna så att det lät som att det kom naturligt. Det blev inte sådär konstigt som ”Åh, kom du ihåg, när den och den dog i år?”…

 Nu till det dåliga: den var sjukt förvirrande, jättekonstig och den otroligt oväntade vändningen runt 2005 förstörde nästan.

 + Fin, komplicerad kärlekshistoria

 - Förvirrande, konstig m.m.

REGI: Lone Scherfig

MED: Jim Sturgess, Anne Hathaway m.fl.

/Alice

A dog's purpose - W. Bruce Cameron

 Tänk dig att din hund aldrig riktigt dör. Att han lever flera liv, och kommer ihåg varenda ett. Tänk dig att alla hundar har ett syfte, och att din djurs mening går hand i hand med dig.
 A dog's purpose berättar historien om en hund som föds på nytt, och han bestämmer sig att det måste finnas ett skäl, ett ändamål för honom att uppnå. Tills han gör det, fortsätter han att födas på nytt.

 Herre! Vilken underbart underbar bok! Den var så fin, så rolig, så sorglig, så vacker så .. allt! Otroligt nytänkande, och väldigt fantasifull, men samtidigt realistisk. Redan från början fastnade jag, och jag ville bara läsa mer, mer, mer. Det var näst intill omöjligt att lägga ifrån sig boken, och mot slutet fick jag inte mycket sömn alls. Inte för att den var särskilt spännande, det var den väl inte riktigt, men det gick ändå inte att putta undan tankarna om vad som kommer att hända härnäst.
 Jag tyckte verkligen om Camerons röst och ton: det kändes verkligen som om det var en hund som berättade och känslorna var lätta att tyda (trots att det fanns en del ord som jag inte förstod) och otroligt smittsamma. En annan sak jag tyckte stod ut och gjorde boken speciell var hur Cameron tog upp saker som hänt tidigare i boken mot slutet och knöt ihop boken på ett väldigt skickligt sätt..
 Trots att du kanske inte är en hundmänniska, eller kanske inte den starkaste på engelska: LÄS DEN. Det är värt det. Tro mig, det är värt det.

 + Nytänkande, fin, underbar ..
 - Finns inte på svenska!

LÄS OCKSÅ: Marley och Jag

/Alice

Deadly little secret - Laurie Faria Stolare

 16-åriga Camelia levde ett någorlunda normalt liv, fram tills för tre månader sedan, när en mystisk kille räddade henne från att bli påkörd av en bil. När den mystiske killen, Ben, börjar på hennes skola förändras allt.
 Ryktet säger att han dödade sin förra flickvän, och Ben blir genast utfryst av alla på skolam. Förutom av Cameila. Trots ryktena känner Camelia sig dragen till honom ... och hans beröring. Men efter ett tag får Camelia konstiga brev och anonyma telefonsamtal. Ben hävdar att hon är i fara, men kan hon lita på honom? Hon vet att han döljer något ... men han är inte det enda med en hemlighet.

 I början verkade boken som ännu en version av Twilght-gone-new, och jag var väldigt nära att lägga ner den. Men, det gjorde jag inte, och ett par kapitel in i boken så kändes det som att det var värt det. Det var några tillfällen där jag suckade högt och tänkte NEJ NEJ NEJ, men sen gick det över och jag tyckte om den igen.
 Det bästa var spänningen mot slutet, Laurie förklarade allting väldigt bra och man kunde verkligen leva sig in i hennes förklaringar och man kände sig lika utsatt som Camelia. Jag älskade hur den följde mönstret av deckare att den börjar lagom intressant och sedan trappades det upp mer och mer tills det nästan tippade över.. och så släppte det.
 Dock kändes slutet ganska så avslutande, trots att det stod 'läs nästa bok, Deadly little lies' kände jag inget stort behov av det, för jag var nöjd med vad som skett.
 + Spänningen
 - Twilight-gone-new

/Alice

Niceville (The Help)

 Societetsflickan Skeeter återvänder från universitetet till 1960-talets Jackson, Mississippi, fast besluten om att bli författare. Men hon vänder uppochner på både hennes vänners liv och Jackson när hon bestämmer sig för att ge sig på ett hemligt skrivprojekt: En bok baserad på svarta kvinnors berättelser om hur det är att arbeta i vita överklassfamiljer.

 Oj, så gosig! Den handlade väl inte riktigt om vad jag förväntade mig, men det gjorde bara filmen bättre. Jag skrattade och grät om vartannat, och det ändrades hela tiden. De sorgliga scenerna var inte långa nog för att man började gråta floder, men det var nog för att få tårar i ögonen som svämmade över ibland. Humorn var fantastisk, en humor som varken var rå eller torr, som passar alla!

 All uppståndelse kring Emma Stone har gjort mig ganska förvirrad, och varannan film jag ser är hon med i, men i denna filmen förstod jag verkligen varför. Hon var verkligen fantastisk och underhållande, och hon passade perfekt i rollen som Skeeter.

 Jag har väldigt svårt att komma på något negativt om filmen, måste jag erkänna. Den var näst intill perfekt! Den passar alla åldrar, den är rolig, sorglig, fin … Jag kan fortsätta i evigheter.

 + Rolig, fin, feelgood – trots att jag grät

 - Kan vara lite mycket konversation för de yngsta

REGI: Tate Taylor

MED: Emma Stone, Viola Davis, Octavia Spencer, Bryce Dallas Howard m.fl.

FRÅN 7 ÅR

/Alice

Crazy, Stupid, Love

 Cal är en medelålders man, och nyskild. Hans fru har det enkelt att gå vidare med sin kontorskärlek David vid sin sida, men Cal kämpar desto mer.

 En kväll på en bar träffar Cal Jacob, en kvinnotjusare med de rätta replikerna, de rätta kläderna, och den rätta attidyden. Jacob tar Cal under sina vingar och snart är han en riktig casanova.

 Men när det gäller kärlek går ingen säker.

 Jag tyckte verkligen om Crazy, Stupid, Love. Den var väldigt rolig, jag skrattade högt flera gånger. Jag tyckte mycket om ur det började som två olika storys som flöt ihop, så man fick den där aha! känslan man så ofta får i bra filmer. Humorn var ganska blandad. Ibland var skämten lättsamma, och ibland var dom lite ”råare”.

 Däremot är det en film jag skulle rekommendera till familjer. Visst, den innehåller sex, men jag tror inte att den innehåller mer än någon annan hollywood-film idag. Det som gör den någorlunda familjevändlig är att barn utgör en stor del av berättelsen. Det som motsäger det är att kärleken kan vara riktad lite … fel i vissa fall.

 I vilket fall som helst, den var jätterolig, pinsam och ganska lättsam. Den vara aldrig särskilt långtråkig och den var inte jobbig att titta på, man behövde inte lista ut massa saker eller tänka på något speciellt.

 + Rolig, pinsam, lättsam

 - En aning förvirrande i början (men det är egentligen inget minus för allt föll på plats sen och så var det det där med aha! som jag sa men jag kommer inte på något dåligt)

REGI: Glenn Ficarra, John Requa

MED: Steve Carell, Julianne Moore, Emma Stone, Ryan Gosling, Kevin Bacon m.fl.

BARNTILLÅTEN

/Alice

Glada hälsningar från Missångerträsk - Martina Haag

Nadja Löwgren har längtat efter barn i hela sitt liv men nu när hon närmar sig 45 år, blir chanserna mindre och mindre.
Lotta, Nadjas syster uppe i Norrland, har också problem. Hennes liv är hektiskt med många barn och en man som knappt tittar på henne.
För att lösa sina problem bestämmer sig systrarna för att kompromissa och hjälpa varandra.

Martina Haag - en av mina absoluta favoritförfattare - har skrivit denna roman som består av en trasslig kärlekshistoria och andra problem. Även om den är bra, måste jag erkänna att hennes "självbiografier" (om man kan kalla dem det) är bättre. Men den är absolut rolig och läsvärd och man tar sig snabbt igenom den!

+ Ger ett gott skratt!
- Kände att den kunde varit lite mer extrem, som Martinas böcker brukar vara.

/Felicia

Pojken i randig pyjamas - John Boyne

Året är 1943, andra världskriget är i full gång, men vad vet en nioårig, tysk pojke om det?
När Bruno och hans familj behöver flytta från sitt stora hus i Berlin, förstår han inte alls varför. Där har han ju Karl, Martin och Daniel, sina tre bästa vänner för livet! Och huset som är så stort och fint och har massa vrår att utforska och leka i! Istället flyttar de till ett öde och deprimerande ställe som tydligen heter Allt svisch. De måste flytta p.g.a. pappas jobb, men allt Bruno vet om sin pappas jobb är att han är kommendant och Fürien har stora planer för honom. I början verkar allt tråkigt i Allt svisch men när Bruno efter ett  tag träffar en kille på andra sidan av det stora stängslet, bland de magra människorna i randiga pyjamasar, tänds en gnista hopp i honom. Kanske har han hittat en vän i Allt svisch trots allt.

En sorglig och fin historia om två nioåringar, en välbärgad tysk och en jude i ett koncentrationsläger. Ibland blev jag nästan arg på Bruno för att han inte förstod, men hur skulle han förstå? Och vad?
Ett annorlunda sätt att  se på allt, nazismen, andra världskriget, koncentrationslägren, allt från ett barns perspektiv.
Antagligen avsedd för lite yngre ålder. Kort och lättläst.

+ Hela historien i sig.
-  Egentligen kommer jag inte på något, den hade gärna fått vara längre för min del.

//Felicia

Törst - Richelle Mead

17-åriga Rose (dhampir) och Lissa (moroi) har varit på rymmen i två år. Men nu hämtas de tillbaka till St Vladimirs internatskolan för vampyrer (moroi) och halvvampyrer (dhampir). Kaxiga och snygga Rose, och Snälla, omtänksamma och söta Lissa är väldigt olika men har länge varit bästa vänner och sedan två år tillbaks har de haft en band. Ett psykiskt band som gör att Rose hela tiden kan känna av Lissas känslor. Tusentals rykten gå på skolan, om allt och alla, men det är något annat som händer, något som är mycket större och farligare än ryktena. Något som styr med Lissas känslor ut i det sista.

Jag hade höga förväntningar av den här boken. Jag har hört och läst mycket bra kritik, men jag måste erkänna att jag blev lite besviken. Jag tyckte att den var alldeles för lättläst och ytlig. Inte för att den inte handlade mycket om känslor, men för att det inte riktigt fanns något djup i den, inget som grep tag. Jag vet dock att alla läser på olika nivåer och många, kanske speciellt lite ovana läsare föredrar när det är lite lättläst, om jag nu kan kalla det så. Men just ur mitt perspektiv var den lite för lättläst för min ålder, jag tycker dock inte att man ska läsa den om man är så mycket yngre, man märker i innehållet att det är en tonårsbok, avsedd för ca 15 år. 

Slutligen, jag tänker inte säga att du inte ska läsa den, för i övrigt var den en ganska bra tonårsbok, själv var jag faktiskt ganska klistrad och jag känner själv att jag borde läsa de andra böckerna i serien innan jag säger för mycket. Men om du, som jag, vill läsa på lite djupare nivå, läs Twilight! Du kanske har hört mycket och sett filmen, men döm den inte, det är den absolut bästa vampyr-serien jag läst, och bland de allra bästa böckerna i helhet.

+ Ny vampyrvärld, inte så härmad.

- överskattad

Läs också Fruset Blod, Skuggkysst, Löftet och Andens Makt, de senare böckerna i Vampire Academy

//Felicia

Contagion - svårtydd och deprimerande

 Beth har varit på affärsresa och kommer hem, trött och matt. Men det hon tror beror på jetlag visar sig vara något värre, och två dagar senare är hon död, och läkarna hittar ingen förklaring. Snart dyker liknande fall upp i världen, och antalet sjuka ökar drastiskt och de miljontals kontaktytorna mellan människor gör sjukdomen omöjlig att spåra. Rädslan sprider sig som en löpeld och expertläkarna som tagit åt sig fallet ställs framför omöjliga val hur mycket de är villiga att riskera för att försöka rädda världen undan en dödlig epidemi.

 Det är svårt att tycka om denna filmen. Den var sjukt svår och väldigt deprimerande, man satt och plågade sig med vetskapen att halva världens befolkning dör och fler kommer det att bli. Det var bara jobbigt att kolla på när poliser i stora dräkter skyfflade ner kroppar i massgravar och att se på hur snabbt världen kan gå under om något liknande händer.
 Det är svårt att tyda meddelandet regissörerna vill förmedla, vill de skapa en ännu värre bakterieskräck? Är det någon slags varning att det om vi inte är försiktiga kommer vi snart att dö av en epidemi värre än spanska sjukan?
 Däremot tyckte jag om filmningen och musiken. Det kändes väldigt ... konstnärligt. Hur de klippte i takt med musiken och hur man fick se korta klipp med olika människor.

+ Musiken, filmningen
- Svårtydd, demprimerande

REGI: Steven Soderbergh
MED: Matt Damon, Kate Winslet, Gwyneth Palthrow m.fl.

/Alice

Tagg i hjärtat - Cannie Möller

 Mia blir rasande när Lisa inte följer med på konsert, för att istället träffa en kille. Hon vandrar planlöst omkring tills hon hamnar i fabriksområdet. Hon hittar en stor byggnad, där musiken strömmar ut genom springorna. Hon blir trollbunden av något som verkar vara den vackraste rösten hon hört.
 När hon kommer hem börjar hon skriva en pjäs om Orfeus och Eurydike, som är fångar i underjorden. Vad som börjar som lite kladd på ett papper växer snart och blir till något stort, större än hon någonsin trott.

 Mina känslor är otroligt förvirrade och blandade. Jag tyckte verkligen om boken, liksom verkligen jättemycket, men språket var otroligt irriterande. Allt började på någon av de första sidorna, när Mia utbrister "Dra åt helsike". Det finns få saker jag avskyr så mycket som orden helsike och tusan. Väldigt få saker...
 Den var väldigt mysig, lite spännande och väldigt ... allmänt bra. Jag tyckte verkligen om handlingen och karaktärerna, hur det hände saker hela tiden, kontrasten mellan de olika karaktärerna, beskrivningarna...
 Det jag inte gillade var som sagt språket, helsike var inte det enda ordvalet jag störde mig på, bara det första.
 + Bra, lite spännande, handlingen...
 - Språket, ordvalet ...

/Alice

LÄS OCKSÅ: Anna d'Arc - Mårten Sandén

Modellsommar - Paulina Porizkova

 Jirina Radovanovicova är en femtonårig svensk tjej, vars invecklade namn passar ihop med hennes invecklade värld med sina kommunistföräldrar och som skolans mobboffer. Till hennes stora förvåning och glädje och klasskompisarnas förtret blir hon utvald av en modellagentur att arbeta i Paris över sommaren. Hon får bo hos modellagenturens ägare, där hon ständigt blir utsatt för kroppsmätning och spydiga modellkollegor.

 Detta är inte en bok jag nyss läst, men mina tankar hamnar väldigt ofta där. Jag vet inte varför, men väldigt ofta kommer jag på mig själv att tänka på någon del av Modellsommar, ett citat eller någon känsla jag fått när jag läst.
 Den var så himla bra! Jag älskar hur det är en f.d. supermodell som skrivit boken, så hon vet verkligen vad hon pratar om. Handlingen är underbar, allt är väldigt bra beskrivet, känslorna liksom smittar av sig; jag kommer ihåg en viss del av boken då jag satt och skuttade av lycka.
 Dock är språket lite konstigt, eller snarare ordvalen. Jag kunde se lite "fel" i meningsbyggnaden, och på vissa ställen var det väldigt konstigt, nästan dåligt, beskrivet. Vissa delar var väldigt sega, som början kommer jag ihåg att jag tyckte var så seg att jag tänkte lägga undan boken. Och det gjorde jag också, en gång, men sen började jag läsa den på nytt, och när jag kommit förbi den första sega delen var jag fast - jag ångrade mig aldrig.
 Tankarna går till: Varför? Varför kan jag inte sluta tänka på boken trots att jag kan komma på så mycket negativt? Det jag tror är skälet är hur den berättar om baksidan av del glamourösa modellivet, hur oglamouröst och hemskt det kan vara, hur modellerna är helt pank, hur dom tävlar mot varandra i jakten på jobb...
 En sista sak: Läs den. Det är absolut en bok man kommer ihåg.

 + Bra, realistisk, speglar den verkliga modellvärlden ...
 - Seg, konstiga meningar, ibland dåligt beskrivet ...

/Alice

Presidentens hustru - Curtis Sittenfeld

När Alice är 31 år möter hon den charmige Charlie Blackwell, vars rika familj äger en av USAs största köttindustrier, faller hon snabbt för honom, och inte långt därefter är de gifta. vad Alice inte vet då är att hennes man, många år senare, ska bli självaste USAs president. I boken får vi följa Alice från tidig ålder till många år senare. Ingen har ett perfekt liv, även om man kan tro det.

Bra, välskriven, men definitivt en vuxenbok! Jag hade för det mesta inga svårigheter att förstå, det var mest på slutet när det började bli väldigt politiskt som jag kände att jag kanske var lite för ung för att förstå allt. Annars var boken intressant. Jag skulle rekommendera den för vuxna kvinnor, eller varför inte en man? Om han nu gillar att läsa om feminina känslor.

+ trots de 570 sidorna av Alice liv, blev jag inte uttråkad.
- Inga kapitel! alltid lika jobbigt när man ska sluta läsa. Boken var istället indelad i fyra delar.

/Felicia

Sex veckor - Kate Cann

 När Chloe ser Davinia för första gången blir hon som besatt. Davinia är allt Chloe någonsin önskat vara, och mer. Hon är snygg, självsäker och rik. När Chloe blir medbjuden till Davinias "trista" familjesemester på en paradisö i Malta blir hon självklart överlycklig. Men hur väl känner de två tjejerna varandra egentligen? Snart upptäcker Chloe att hennes bästa vän är någon annan än hon trott...

 Ibland är det väldigt svårt att sätta ord på vad man tycker om en bok, och detta är ett bra exempel på det. Den var ganska bra ibland, men jag njöt inte alltid av handlingen. Den var ganska seg, och ibland en aning ointressant. Trots det var den bra i omgångar, och då gillade jag den verkligen.

 Jag tyckte bättre om den sista delen än den första, inte bara för vad som hände då, utan också för hur författaren uttryckte sig och av något skäl upplevde jag språket annorlunda då...

 Tyvärr kan jag inte uttrycka mig bättre än såhär om boken, jag tycker att om handlingen låter intressant för dig, ska du läsa boken och forma din egen uppfattning.

 + Bra ibland, bra sista del, lagom underhållande, lätt att läsa ...

 - Ointressant ibland, lite seg, mindre bra första del ...

/Alice

Förbjuden kärlek - Bali Rai

 Första gången Simran ser Tyrone faller hon handlöst. Och han verkar känna detsamma. Det finns bara ett problem: Tyrone är svart. Indiska tjejer dejtar inte svarta killar, så är det bara. Trots att Simran vet att hennes familj kommer att ha svårt att acceptera det, blir hon tillsammans med Tyrone, men det blir svårare än vad hon trott. De båda kastas in i en vansinnig händelsekedja där vänner och familjer ställs mot varandra och där hat blir till våld.

 Jag har väldigt blandade åsikter om denna boken. Jag kan ju börja med att säga att framsidan är jätteful, och så hade jag känslan av att boken var menad till lite yngre när jag började. Allt i boken kändes lite för "väl beskrivet", så som det är i böcker för 9-12. Nu vet jag inte vilken ålder som var tänkt för boken, den har stått i min bokhylla ganska länge.
 Men, iallafall. Jag tyckte om storyn, den kändes väldigt verklig och den var faktiskt ganska intressant. Dock var den lite förutsägbar, tyvärr.
 Som en kort sammanfattning så är det en väldigt fin, mysig och inte minst realistisk kärlekshistoria för barn!
 + Perfekt kärlekshistoria för barn.
 - Lite förutsägbar, ful framsida, för lite yngre..

/Alice

Mina hemligheter - Sophie Kinsella

 Emma Corrigan är en helt vanlig tjej. Hon drömmer om att bli befordrad på jobbet, få roligare arvetsuppgifter, högre lön och högre status. Och så har hon sina hemligheter, hur hon blev av med oskulden, och när, att hon förfalskat ett betyg i sitt CV och att hon avskyr stringtrosor. Hemligheter som hon inte vill dela med någon.
 Men ödet vill annorlunda. På ett flyg till London avslöjar hon alla sina hemligheter till en främling. En främling som hon råkar möta i andra sammanhang...

 Jag njöt verkligen av Mina hemligheter! Den var väldigt bra och mysig, samtidigt som den  var otroligt rolig och pinsam. Jag upplevde aldrig boken långtråkig, det hände nya saker hela tiden. Den kändes inte heller särskilt uppenbar, det dök upp nya, oväntade saker hela tiden.
 Det är en väldigt bra feelgood-bok, som passar för alla åldrar och som är perfekt att ligga och läsa en solig dag på stranden.
 Jag har en känsla som säger att den inte passar killar, men jag vet inte. Det att den innehöll så mycket romantik och tjejproblem gjorde att jag tycker att det är en perfekt tjejbok, men jag skulle känna mig elak om jag satte den i händerna på en kille...

 + mysig, rolig, lättläst, tjejig.
 - inte någon för dig som letar efter en djup, "tänkig" bok.

LÄS OCKSÅ: Bridget Jones dagbok - Helen Fielding

/Alice

The tree of life - Vad hände?

 Jack växer upp som en av tre bröder i en familj i mellanvästern. Mamman är en känslig kvinna som står för känsla och empati. Pappan, å andra sidan, försöker att lära sina söner att tänka främst på sig själva. Föräldrarna kämpar för sina åsikter, och Jack står mellan dem.

 Vad hände? var det första jag kunde tänka på om den här filmen. Den var seg, och allmänt usel. Vi kan börja med att den var 2 timmar och 20 minuter lång, och de första 40 minuterna var bilder som såg ut som något från en biologifilm om evolutionen, och helt plötsligt var det dinousarier, och sedan var det evolution igen, och konstiga böner. Det var svårt att hålla sig från skratt, när man insåg att man faktiskt betalat pengar för något så såligt. När filmen sedan "började" hände ingenting. Det var knappt någon musik och tystheten gjorde att jag nästan somnade vid ett tillfälle.
 Det var väldigt svårt att hänga med, inte för att det gick för snabbt fram, tvärtom. När man trodde att det var två dagar senare, var det egentligen kvar på samma dag som allt börjat. Det konstigaste av allt i hela filmen måste ha varit slutet. Om det är så att ni tänkte se den, trots allt, så tänker jag inte förstöra något för er. Det var ju lite kul faktiskt, för att den var skrattretande dålig.
 En fråga som jag ställde mig när filmen (äntligen) var slut var, vad i ... gjorde Brad Pitt och Sean Penn i denna filmen?

 + Bra skådespelare
- Dålig, Seg, Konstig...

REGI: Terrence Mallick
MED: Brad Pitt, Sean Penn m.fl.
FRÅN 11 ÅR

Fyra dagar fyra nätter - Morgan Matson

 Amy Currys liv vänds uppochner när hennes pappa dör i en bilolycka två månader senare flyttar Amys mamma till Connecticut, och hon vill att Amy ska åka dit. Det finns bara ett problem: efter olyckan vägrar hon sätta sig bakom ratten.
 Men så dyker Roger upp, han är ovanligt snygg och han har i uppdrag att köra Amy över USA. Tillsammans ger de sig ut på en road trip, och med den ena omvägen efter den andra blir det en resa som de sent kommer att glömma.

 Gud, vilken supermysig bok! Den passar perfekt för lata dagar, och man behöver tid, för den är svår att lägga ifrån sig. Inte för att det händer mycket saker, den är inte spännande på något sätt, den är bara ... fin. Och intressant.
 Däremot hade den sina negativa sidor, som tyvärr var ganska många... En sak var att på många ställen var meningarna så sjukt dåligt formulerade, att jag tvivlade på att det var en vuxen människa som översatt. På ett ställe stod det tillochmed; om jag skulle se honom nu skulle jag säga till honom att helvete dra åt. Och det var flera sådana meningar i boken. En annan sak jag störde mig på var att det var irriterande många nya stycken på vissa ställen, och att texten på baksidan inte stämde bra med vad som egentligen hände.
 Jag har väldigt blandade känslor om alla bilder, det gjorde att boken verkade vara för yngre, men jag gtror inte att yngre personer förstår den på samma sätt som lite äldre. Dock var det mysigt med Amys 'travel scrapbook' och alla låtlistor, så det var nog bra ändå..
 En känsla jag fick när jag läste boken var att den skulle passa jättebra som film, som en mysig feel-good film med sommarkänsla. Kunde se det framför mig, och den känns perfekt! Hoppas bara att någon regissör tycker detsamma.
 En sista sak, är att jag tror att man borde läsa boken på engelska, originalspråket, för då slipper man de dåliga meningarna.
 + Mysig, fin, skulle passa jättebra som film
 - Dåliga meningar, lite mycket nya stycken ibland.

/Alice

Helena - Josephine Angelini

 Helena Hamilton är blyg, extremt blyg. Hon mår illa och får magsmärtor när får uppmärksamhet. Problemet är bara att hon är 17 år, lång, blond och har ett ansikte som en gudinna.
 En ny familj flyttar in på Nantucket, den väldigt omtalade familjen Delos, och när Helena ser Lucas Delos grips hon plötsligt av en stark lust att döda honom, och hon attackerar honom. Mitt i skolan, framför ögonen på alla.
 Konstiga saker händer med Helena, och hon tror att hon håller på att bli galen. Först incidenten med Lucas, och sedan börjar hon se syner och drömma mardrömmar.
 Men när sanningen går upp för Helena vet hon inte vad hon ska göra. Kan man trotsa det öde som står skrivet i stjärnorna?

 Jag har många, och inte mint blandade, åsikter om Helena. I början kändes den väldigt Twilght, gammal och uttjatad. Men när den blev lite annorlunda, var den bättre. Seg, först, men när jag nått mitten av boken var jag fast.
 Däremot innehöll den liiite för mycket grekisk mytologi, och eftersom att jag inte är det minsta intresserad av sådant ansåg jag det bara långtråkigt. Om man däremot läst böcker som Oddysén och Illiaden och tyckt om dom, så är detta absolut den perfekta boken!
 Mot slutet var det inte lika mycket tjat om den grekiska mytologin, och det var bara nagelbitande spänning. Då var det omöjligt att lägga ifrån sig boken, och trots att jag var väldigt negativ om den från början, gjorde  spänningen i slutet att jag kan tänka mig att läsa nästa bok :)
 + Spännande!!
 - Början var för mycket Twilight, lite mycket grekisk mytologi.

/Alice

Harry Potter och Dödsrelikerna del 2 - Finner inga ord...

Slutet närmar sig när Harry, Ron och Hermione ger sig ut för att slutföra vad de påbörjat - att förstöra de sista horrokruxen, de som gör att Voldemort är odödlig. Men när han får reda på deras uppdrag börjar det största slaget någonsin och deras liv kommer aldrig mer bli sig lika.

Wow.  Jag har aldrig sett något bättre i hela mitt liv!
Jag är ett stort fan av alla Harry Potter-filmer, och att rangordna dem vore väldigt svårt, men jag vågar nog säga att den här var den bästa.
Själv såg jag den tyvärr inte i 3D, men det var ändå en verklig upplevelse, så se den på bio för bästa möjliga njutning!
Okej, lite mer till mina egna tankar. Harry Potter-filmerna har samlat in hur mycket pengar som helst under åren, vilket förstås gör att de är i bästa möjliga kvalitet, vilket är ganska viktigt i fantasyfilmer. Skådespelarna är underbara! Efter att ha gjort sju tidigare filmer, under nästan tio års tid, har de verkligen växt in i sina roller och man skulle aldrig kunna tänka sig dem som någon annan! Alla som medverkat ha verkligen lyckats så bra med allt - miljöer, karaktärer, musik o.s.v.
Ett mästerverk! Se den - älska den.

+ Allt!
- Sista Harry Potter-filmen, vad är meningen i mitt liv nu? (Okej, så besatt är jag inte, men det är ju lite sorgligt)

REGI: David Yates
MED: Daniel Radcliffe, Emma Watson, Rupert Grint, Ralph Fiennes, Alan Rickman, Michael Gambon, Helena Bonham Carter, Maggie Smith

FRÅN 11 ÅR

/Felicia

Persikosommar - Jodi Lynn Anderson

Murphy, Leeda och Birdie är tre helt olika sextonåringar som bor i samma stad i Georgina, Usa. När de blir tvugna att sommarjobba tillsammans, på Birdies familjs persikoodling, lär de motvilligt känna varandra. Stämningen mellan tjejerna är inte särskilt positiv i början, men ändras efter en tid tillsammans. Det uppkommer en vänskap som ingen av dem någonsin har upplevt tidigare.

En typisk tjejtonårings-bok. Kärlek, vänskap, skratt och gråt i en kompott bildar, en ganska lättläst, (återigen) typisk, men helt okej bok!
Man känner ju igen det mesta från andra, linkande, böcker, men det är klart - alla har ju sin egenhet, jag har ju inte läst en bok som utspelar sig på en persikoodling förut t.ex.
Boken var ändå bra, jag tyckte om att läsa den. Men ändå inte fantastisk.
Jag kan rekommendera den om du är sugen på att läsa just en sådan här bok, (för det blir man ju också ibland), om kärlek - och vänskapsproblem. men om du är ute efter något ganska djupt, är inte detta det ultimata valet.

+ Själv brukar jag tycka om när man kan känna igen sig i en bok, och det är nog ganska lätt att göra i den här, eftersom den handlar om tre så olika personer.
- inte nytänkande precis.

(Läs även Och sedan kom hösten och Ett år senare, Det ska jag göra!)

//Felicia

Boktjuven - Markus Zusak

Tyskland 1939. Landet håller andan och döden har aldrig varit mer upptagen, men det ska bli värre.
Liesel är 9 år när hennes bror dör och hon flyttar till fosterfamiljen i Molching. Det är också samma år hon stjäl sin första bok. Tillsammans med sin fosterpappa, som hon snabbt börjar älska och tänka som sin egen far, lär hon sig läsa, och blir kär i orden. Tillsammans med sin bästa kompis Rudy Steiner stjäl hon fler böcker. Liesel lever ett fattigt, men inte helt olyckligt liv. När hon är äldre, och mycket har hänt; Tyskland har bombats, hon har gömt en jude i sin källare m.m, skriver hon ner allt i sin egen bok, både lyckliga och olyckliga minnen, som till sist ska rädda hennes eget liv.

En fantastisk bok, absolut en av de bästa jag läst! Innehåller vänskap, kärlek, sorg, och allt som behövs för ett mästerverk. Boken var ju inte olidligt spännande, men inte heller så att man tröttnade. Jag älskar att läsa böcker som utspelar sig i andra tider, och den här är förstås inte ett undantag. Väldigt intressant att bokens berättare är döden själv! Både kul och nytänkande.
En väldigt bra bok som jag absolut vill rekommendera!
+ Har allt en bra bok ska ha!
-Kan inte komma på något alls!

/Felicia

Fifteen love - Peter Barlach

John är femton år, går i nian och är skoltrött.
John är kär i familjens polska städerska, Violetta, som är "mellan tjugo och fyrtio år" och "vackrare än alla hollywoodstjärnor och fotomodeller tillsammans".
John hänger med Gabriel som är 17 år. Han är rolig, men gränslös. Han har legat med nitton tjejer, snor sprit av sina föräldrar och bombhotar skolan för att slippa viktiga prov.
John blir mer och mer rädd för Gabriel, men hur gör man slut med en kompis?

Jag gillade verkligen Fifteen love, den var underhållande och mysig. Jag tyckte om handlingen och huvudpersonen, hur man fick se allt från Johns perspektiv. Den kändes nytänkande, fast ändå vanlig.
Det bästa var nog hur man fick följa John i så många olika situationer, vanliga som ovanliga. Jag tyckte om hur den handlar om en kille, men att tjejer också kan känna igen sig i boken.
Jag vill absolut tipsa er om Fifteen love!
handlingen, hur man fick följa John i olika situationer...
- kunde vara lite rörig ibland...

/Alice

Förlorad ängel - Becca Fitzpatrick

 Noras glädje med Patch som sin skyddsängel blir kortvarig. Hon misstänker snart att han vill henne illa, och när hon kommer på honom att spana på sin värsta fiende, Marcie Millar, brister det och Nora bryter upp. Hon spenderar tid med sin barndomsvän, Scott, som nyss flyttat in i Coldwater, men hon märker att han döljer något. Något som för henne på vägen till ett svar, vem ligger bakom mordet på hennes pappa?
 Hon får upp spåret och kommer fram till det värsta: Patch är mördaren.
 Kan Nora verkligen lita på sin egen skyddsängel? Är hans hemligheter mörkare än hon misstänkt?

 Alla, absolut alla mina förväntningar blev uppfyllda av boken. Den var allt jag väntat mig, och mer! Måste säga att den var lika bra som den första, inte heller här hittade jag en enda negativ sak.
 Det är så sjukt svårt att ta fram det bästa i boken, det finns bara bra saker! Men handlingen är ju väldigt bra, jag gillar hur den är väldigt "Twilight", fast ändå inte. Det är liksom gammalt, men ändå nytt. Det känns så himla verkligt, trots att det handlar om änglar och nefilim och sådant. En annan sak som är bra är att den är så himla spännande, från kapitel ett är man fast, och spänningen stiger under tiden och i slutet sitter man som på nålar, och det är omöjligt att lägga ifrån sig den.
 Kom på mig själv med att bli arg på karaktärerna i boken, när någon gjorde något "fel" blev jag grinig och skakade boken och muttrade till den. Jag grät lite också, kan jag erkänna. Inte för att det var väldigt sorligt, det var mest vad jag skulle gjort i dom situationerna. Becca förklarar värdigt bra och hon får en att känna igen sig och leva in i boken...
 Helt enkelt: sjukt läsvärd serie!
 + Underbar, spännande, fin ...
 - Blir frustrerad på sakerna som hände ;)

/Alice

LÄS OCKSÅ: Fallen ängel
BEVAKA DEL 3: Silence

Ingen sommar utan dig - Jenny Han

 Så länge Belly kan minnas har hon tillbringat somrarna i huset vid havet tillsammans med bröderna Conrad och Jeremiah. Men i år blir det inte så.
 Förra sommaren hände något mellan Belly och Conrad, något som sedan förstörde allt.
 Belly är djupt sårad, men när Conrad plötsligt försvinner är hon och Jeremiah de enda som kan hitta honom. Och till slut kan allt bara ställas till rätta där det en gång började - vid havet.

 Jag har varit så sjukt förväntansfull inför uppföljaren till min stora favorit Sommaren jag blev vacker. Jag kunde knappt bärga mig när den kom hem, jag ville slänga boken jag höll på med i väggen för att få läsa denna så fort som möjligt. Och jag blev absolut inte besviken! Trots att handlingen inte är den gladaste gör den mig lycklig och varm. Den andas sommar och sol, och jag kan nästan höra havet brusa i öronen.
 Dock saknade jag lite personbeskrivningar, visst, man ska väl få sig en egen uppfattning om hur karaktärerna ser ut, men det skulle vara enklare om man fick höra ögonfärg, hårlängd, hårfärg och sådant grundläggande, så att man sedan kunde utveckla sin egen bild. Själv såg jag inget framför mig...
 Det är, trots det, en fantastisk kärlekshistoria, som är värd alla priser som finns! Den är så underbart mysig, somrig och fin...
 + Mysig, fin, andas sommar och sol...
 - Saknar personbeskrivningar.

/Alice

LÄS OCKSÅ: Sommaren jag blev vacker

De utvalda: Tankeläsaren - Kristin Cashore

 Katsa är sexton år och lever i Middluns, ett av världens sju kungadömen. Hon är en av de få som fötts med olikfärgade ögon, en av särlingarna som kungarna har rätt att utnyttja. Katsa har stridens gåva och hon  kung Randa av Middluns utnyttjar henne som torped. Hon skickas ut i världen för att hota, plåga eller mörda kungens fiender.
 Allt förändras när hon möter särlingsprinsen Po. Hon hittar en likvärdig stridspartner och en vän. Po förstår Katsa som ingen annan, men vad döljer han?
 En farofylld färd tar sin början och tillsammans upplever de bottenlös ondska, men också trofast vänskap och en kärlek så stark att den skrämmer henne.

 Jag måste erkänna, jag har varit påväg att ge upp med denna boken flera gånger. Men nu, när jag plöjt mig genom nästan 500 sidor får jag säga att jag är tämligen förvirrad.
 Början var riktigt dålig. Den var seg, tråkig och ointressant. Först efter 70 sidor började det bli läsbart, det första var bara en plåga. Bara de första kapitlen tog mig flera dagar att läsa, bara för att jag somnade varje gång jag började.
 När den sedan blev okej, tog det inte lång tid innan jag tyckte väldigt mycket om den! Jag gick runt och funderade vad som skulle hända härnäst, och de resterade 400 sidorna gick lätt.
 Det är just det, att jag kan räkna upp så mycket negativt, men ändå tyckte jag jättemycket om den i slutet, som gör mig så förvirrad. Men jag tror att den måste nå rätt målgrupp, en målgrupp som är väldigt begränsad. Jag tror också att detta är en bok för dem som älskade Vargbröder som mindre, den påminner väldigt mycket om dem böckerna, men vildmarkslivet och äventyren. Har du inte tyckt om sådana här böcker tidigare, kommer du antagligen inte att tycka om denna..
 + Spännande, bra skriven, handlingen, att den finns i två versioner(vuxen och ungdom), kan nog passa bra till killar ...
 - Seg i början, förvirrande, lämnar många frågor obesvarade...

/Alice

Pirates of the caribbean: I främmande farvatten

 Kapten Jack Sparrow är på jakt efter Ungdomens källa. På jakt efter ett skepp träffar han Angelica, en kvinna från sitt förflutna. Men han är inte säker på om det är kärlek eller om hon är en hänsynslös bedragare som utnyttjar Jack för att hitta vägen till källan. När hon tvingar ombord honom på Blackbeards skepp börjar ett oväntat äventyr där Jack inte vet vem han ska frukta mest: Angelica eller Blackbeard.

 Pirates of the caribbean kan väl aldrig slå fel? Filmerna innehåller allt; spänning, humor, äventyr... Det är absolut filmer för hela familjen!
 Men, jag kan erkänna att jag fick en liten känsla av att den var lite uttjatad när jag såg filmen, men när den var slut hade jag helt ändrat mina åsikter. Då kändes den annorlunda, som om den stack ut från de tidigare filmerna. 
 Vad jag verkligen älskar med alla Pirates of the caribbean är dess sinne för humor; hur de blandar klockrena skämt med skicklig fäktning. Johnny Depps oväntade kommentarer fick hela biosalongen att kikna av skratt och hans skickliga skådespeleri fängslade alla.
 Dock väntade jag på att Orlando Bloom och Keira Knighley skulle dyka upp hela filmen, och det gjorde mig lite besviken, faktiskt. Men när jag var helt uppe i filmen, mitt i det mest spännande, tänkte jag inte så mycket på det, då saknade jag inte dem. Då kändes rollvalen perfekta, med Penélope Cruz som motspelare till Johnny Depp.
 Mina sista ord blir, om ni tyckte om de tidigare Pirates-filmerna, ge denna en chans!
 + Kompotten av spänning, humor och äventyr. Johnny Depp!
 - Saknade Orlando Bloom och Keira Knighley..

REGI: Rob Marshall
MED: Johnny Depp, Penélope Cruz, Ian McShane, Geoffrey Rush m.fl.
FRÅN 11 ÅR

/Alice

Kär i kärleken - Lina Forss

 Timotej af Lilja har allt: pengar, kläder, en egen våning i Chelsea. Hon har kompisar som lyssnar och killar som flirtar. Men är Timmy kär i Måns, Wille, Paul eller John? Eller är hon bara kär i kärleken?

 När jag hörde om boken var jag väldigt skeptisk, och det blev inte bättre när jag läst på baksidan och sett dess trailer, så mina förväntningar var låga. Och det var bra, annars skulle jag blivit besviken. För visst, den var faktiskt bra, handlingen och så. Men den var så sjukt seg, det tog mig en hel vecka att läsa ut den, och den är inte lång. Grejen är att den är ju ganska lättläst, men det var något som gjorde att jag läste den väldigt långsamt, och den var liksom tröttsam, så vanligtvis somnade jag efter ett kapitel eller två.
 Men, det är nog bättre för tjejer som gillar sådana här böcker. För om man fastnat för texten på baksidan så är den nog jättebra..
 Okej, nu ska jag inte vara så negativ, för jag vet själv att jag njöt av att läsa den ibland. Den var mysig på sina ställen, och den smittade känslor, så när Timmy var glad, var jag glad...
 + Den är nog bra om man fastnat för baksidetexten, mysig, känslosmittare
 - Seg

/Alice

Klass 7B 8: Början på värmen - Pernilla Gesén

 Det är april och vårsolen värmer eleverna i klass 7B på Sofia skola.
 Hanna läggs in på en klinik för att få hjälp med sina ätstörningar, hon ska bli frisk. Hon vill bli frisk.
 Oskar tycker att alla andra är sjuka i huvudet. Hans alkoholiserade morsa, hans hemska styvfarsa och soc-kärringarna. Och inte mist alla invandrare, allt är ju deras fel. När allt går som värst blir Oskar placerad i en fosterfamilj, och han får smaka på ett liv utan våld och glåpord.
 Paulina har svårt att finna sig tillrätta med sitt nya liv. Hennes pappa bor i en tvåa i stan med en ny tjej, och förväntar sig att hon ska komma på besök. Som om hon skulle kunna lämna mamma, hon också.
 Set och Tessan är fortfarande ihop, efter rekordlånga fem månader! Men en kväll får Tessan reda på något som kommer att förändra allt. Och en valborgsfylla på det...

 Visst, boken är för 9-12. Men jag har läst hela serien sedan bok 1 och var bara tvungen att läsa del 8! Och ja, jag märkte att den inte var för min ålder, men jag kände att den är perfekt för lite yngre. Det att den tar upp så många viktiga ämnen i en så kort bok är helt fantastiskt. Den handlar ju om allt; ätstörningar, familjeproblem, flytt, kärleksproblem... ALLT som en bra ungdomsbok ska innehålla!
 + Den tar upp så många ämnen i en så kort bok
 - Det är ganska länge mellan böckerna, och dom är ganska korta, så man hinner inte läsa hela serien förrän man "växt ur den"...

/Alice

Sanningen om Alice - Rebecca James

 På en fest blev Katherines lillasyster brutalt mördad. Full av sorg och skuldkänslor flyr hon från sina sörjande föräldrar till sin moster Vivien i Sydney. Där börjar hon i skolan och träffar en ny vän, Alice.
 Hon känner att hon kan leva igen, och blir lyckligare än hon varit på länge. Alice är urgullig och väldigt mån om att veta allt om Katherines förflutna. Men snart visar det sig att det finns ett skäl till varför Alice vill veta allt. Sanningen om Alice är mer skrämmande än Katherine någonsin skulle kunna gissa.

 Så, detta skulle vara en "gastkramande thriller"? Under hela läsningen väntade jag på att en enorm vändning skulle ske, och att det skulle bli läskigt. Men det kom aldrig. Visst, vissa delar var jag lite skrämd, men det var för att jag väntade på att det skulle bli värre.
 Också sättet den var skriven var väldigt jobbigt. I början växlade kapitlen mellan tre olika tider, regelbundet. Och det var ju okej, bara lagom förvirrande, men när mönstrets bröts och det var samma tid i fyra kapitel, och sedan en annan tid i det femte kapitlet, då blev det jobbigt. Jag var tvungen att gå tillbaka i boken och kolla vad som hänt i den tiden, för att sedan läsa kapitlet och gå tillbaka dit när det hoppade till samma tid ...
 En annan sak som jag inte tyckte om var slutet. Alla thriller-böcker jag läst har slutat öppet, och visst, då klagade jag på det, men nu kändes det plågsamt att läsa de sista tre kapitlen, när Sanningen om Alice var avslöjad och mycket hade hänt. Eftersom att de sista kapitlen inte gjorde någon skillnad i storyn, kändes det sjukt onödigt.
 Innan jag blir positiv om boken måste jag också kritisera dess namn. Originaltiteln är Beautiful Malice, och malice är engelska för skadeglädje, illvilja, ondska, och då passar namnet mycket bättre.
 Okej, nu ska jag hitta något positivt... Handlingen, kan ju vara bra, om inte tidshoppen varit som dom var, skulle den nog varit väldigt bra. Och karaktärerna var också bra, dom var väldigt bra beskrivna och olika.
 + Handlingen (utan tidshopp), karaktärerna
 - Tidshoppen, namnet, slutet

/Alice

Lilla Darling - Johanna Nilsson

 Lilla Darling. För andra är hon lite bimbo, lite slampig. Festar hårt, ytlig. Men för Jerry är hon så mycket mer. Hon är meningen med hans liv, skälet varför han går upp om morgnarna. Han vet bara inte hur han ska berätta det för henne.
 Varje morgon målar Jerry en sorgrand runt sina ögon, svart kajal mot det blå. Han är inte bög, som andra tror, han har bara så många svartkänslor i sig att han måste visa det svarta..

 Det var självklart att jag skulle läsa boken, så fort jag hört namnet visste jag att det var en bok jag skulle tycka om. Och ja, jag tyckte om den. Men det fanns defekter också.
 Den var väldigt bra, men sjukt förutsebar fram till någon gång i mitten. Det var nästan först då jag fastnade på riktigt. Karaktären Jerry var väldigt bra. Trots att det är en kvinnlig författare som skrivit ur en killes perspektiv var den bra. Jag störde mig på det i början, men sedan tänkte jag inte mer på det, och då var det inte jobbigt längre. Antagligen för att Johanna inte skildrat så mycket av Jerrys känslor i boken, för det brukar kännas fel då...
 Vad jag inte tyckte så mycket om var konversationerna. Johanna skrev inte vem som sade vad mer än i början, och då var jag tvungen att läsa om konversationerna igen och räkna vem som sade vad..
 Men. Ändå: Den var bra, och jag tror tillochmed att en kille skulle kunna tycka att den var bra, eftersom att den är från en killes perspektiv.
 + Bra, killbok ...
 - Förutsebar, jobbiga konversationer.

/Alice

Cirkeln - Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

 Höstterminen har precis börjat i Engelsfors gymnasium när en kille hittas död på skoltoaletten. Alla tänker att det är ett självmord. Alla utom de som vet sanningen.
 En mystisk natt när månen färgas röd förs sex tonårstjejer till den nedlagda folkparken. De har inget gemensamt, de vet inte hur de kom dit eller varför de är där.
 Men en sak vet de säkert: Utan varandra kommer de inte överleva.

 Jag hade planerat att läsa boken långt innan den kom ut, men jag kunde ändå inte förstå varför det var sådan uppståndelse kring den. Men nu förstår jag. Den var helt magiskt bra och allmänt fantastisk. Att det bara tog mig 3 dagar att läsa ut 530 sidor är ett väldigt bra tecken.
 Allt var helt perfekt: karaktärerna, kontrasterna mellan de olika och främst HANDLINGEN. Jag brukar inte vara väldigt svag för fantasy-böcker, men efter Cirkeln har jag verkligen ändrat uppfattning! Den var så verklig, trots att den inte var det ... Det faktum att det utspelar sig i en liten stad mitt ute i ingenstans höjer verklighetsfaktorn ett snäpp. Skulle det vara någon annan författare skulle den definitivt utspela sig i Stockholm, eller någon annan stor stad i världen.
 Jag gillade hur de beskrev de olika karaktärerna, och hur de inte alltid skapade sina karaktärer efter fördomar. Jag vågar inte ta något exempel, vill inte förstöra för er när ni läser boken. Här finns inget om. Ni ska läsa boken någon gång under er livstid, annars kommer ni att missa något!
 + Karaktärerna, kontrasterna, att den aldrig var tråkig ...
 - Måste vänta tills fortsättningen kommer .

/Alice

Min pappa är snäll och min mamma är utlänning - Emmy Abrahamsson

 Alicja har precis flyttat från Stockholm till Skåne tillsammans med sin mamma och pappa. Det hade kunnat gå bra om inte Alicjas mamma var så himla polsk. Hon tvingar i Alicjas kompisar soppa på sönderkokta grönsaker (potatis? sockerbeta? lök?) med något kött (fläsk? kyckling? människa?) och smugglar sprit av kontakter hon fått på sitt jobb hos polisen.
 Till råga på allt flyttar Alicjas mammas storrökande kusin in med sin dotter (som är läskigt lik en viss mupp) och tvingar Alicja att följa med till Vadstena för att se Påven.
 Varför kunde dom inte åka till Björn Skifs, som en vanlig, svensk familj?

 När jag läste texten om boken på Bokus tyckte jag att den verkade jättebra, men när jag lästa texten på baksidan av boken sänktes mina förhoppningar en aning. Där lät det som att den var för åldern 9-12, högst. Men jag läste den ändå, och efter första kapitlet förstod jag att jag hade hittat rätt, den var perfekt för min åldersgrupp.
 Den var rolig, men mest mysig. Jag skrattade aldrig högt (tyvärr) men fnissade ett par gånger. Dock var min starkaste känsla av boken ganska låg, det vara bara jobbigt ibland, för jag kunde förutse hur den skulle sluta.. Därför läste jag snabbt ut den, men inte för att jag sträckläste hela nätterna, mest för att jag kunde med att läsa snabbt utan att missa en enda grej. Det är en typisk ungdomsbok för tjejer, mer behöver jag inte säga.
 + Rolig, mysig, ganska lättläst
 - Lite jobbig, förutsägbar

/Alice

Om jag stannar - Gayle Forman

I en bilolycka förlorar Mia, 17 år, hela sin familj. Alla dör, själv hamnar hon i något slags mellanläge, hon är inte död, men hon är utanför sin kropp, som något slags spöke. Hon följer med när hennes kropp förflyttas till ett nytt sjukhus och ser på när hennes kropp behandlas och får besök av släkt och vänner. I ett dygn får vi följa med henne och höra hur hon återberättar händelser från sitt liv.
När hon inser att hon själv måste välja ställs hon inför ett stort dilemma; ska hon stanna och leva sitt liv utan sin familj? eller ska hon somna in och lämna resten sörjande bakom sig?

Wow... En riktigt, riktigt bra bok som jag inte kunde sluta läsa. Den påminner mycket om Flickan från ovan, som jag också tyckte om väldigt mycket. Jag tröttnade inte en enda sekund och i mina småpauser ville jag bara fortsätta läsa. Ibland var jag nära gråten och mina ögon fylldes med tårar, men förvånansvärt var boken också rolig i sina stunder. Verkligen läsvärd!

+ Blandade känslor, musik, relationerna.
-  Den var kort, det kan också vara positivt men det var tråkigt att den tog slut.

//Felicia

Arvet - Rachel Ward (Döden i dina ögon 2)

 Adam ser siffror precis som sin mamma gjorde. När han ser in i folks ögon ser han datumet de ska dö. När han en dag inser att alldeles för många har samma dödsdatum blir han rädd. Vad ska egentligen hända 2027?
 Alla möjliga händelser och tankar spelas i Adams huvud medan han försöker bestämma sig: ska han bryta sin mors löfte och varna London-borna om katastrofen?
 Mitt i allt kaos träffar han Sarah som vänder hans värd uppochner - igen.

 Jag brukar inte ha höga förväntningar om uppföljare till böcker, men av något skäl hade jag det för denna. Och jag  blev nöjd. Visst - den var lite seg ibland, men det vägdes upp mot den fantastiska storyn och de underbara karaktärerna.
 Det är bara en sak jag inte brukar tycka om som jag reagerade på här också - en kvinnlig författare som skriver ur en killes perspektiv. Okej, denna boken var inte så jobbig, men jag tänkte på det.
 Annars var boken verkligen underbart läsvärd. Man kan tro att det blir tjatigt med en uppföljare, med "samma" problem och samma gåva. Men nej, nej, nej. Dom första sidorna tänkte jag så, men den är så lik - och ändå så annorlunda.. Jättebra, helt enkelt!
 + Handlingen, karaktärerna
 - Lite seg..

LÄS OCKSÅ: Döden i dina ögon - Rachel Ward