onsdag 8 september 2010

Anarkai - Per Nilsson

En het sommardag kommer han till stan. Han jonglerar, sjunger, pratar, provocerar. Anarkai roar och oroar. Säger sanningar. Ifrågasätter. En gycklare och levnadskonstnär som bjuder på svindlande balansakter, äventyr och musik. Gör vad du vill så länge du inte skadar någon, är hans enkla och raka budskap. Använd ditt huvud och ditt hjärta, lita på dig själv. Var inte feg. Bland gatupubliken finns Gro, en ung flicka, och Johan, bokens berättarjag. Johan är van vid att vara ensam, det är aldrig någon som ringer på hans dörr eller i telefon. Och nu får han plötsligt två vänner - Gro och Anarkai. Hans liv förändras. Allt kan hända, allt är möjligt - trots att han inte är som andra...

Boken är väldigt svår att förstå i början, ända fram till de sista sidorna. Den är väldigt konstig, innehåller bara tankar och beskrivningar, och dålig, dock blev den bättre i slutet då man förstod vad man just plågat sig igenom. Skulle aldrig tipsa någon om boken, men om man gillar konstiga böcker utan riktig handling så visst..
Boken har (konstigt nog) blivit belönad med Nils Holgersson-plaketten år 1997. För övrigt så har många av Per Nilssons andra böcker också belönats med olika priser, men jag har en känsla av att dom är lika konstiga som Anarkai.


+ Helt OK i slutet, funkar för både killar och tjejer. Har ett ganska bra budskap, får en att tänka till.
- Pervers, dålig information i början, konstig i helhet. Alldeles för mycket tankar och beskrivningar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar