
Det här är berättelsen om när Christopher följer fotspåren av sin största idol, Sherlock Holmes, för att ta reda på vem som mördade grannfruns hund. Han hamnar i ett äventyr där han inte bara kämpar för att förstå andra, men också för att få andra att förstå honom. I mordgåtan ligger annat begravt – lögner som ändrar hela hans tillvaro.
Oj. Vilken upplevelse. Det kändes som om jag befann mig i Christophers huvud, som om jag själv var autistisk och försökte att lösa gåtan om vem som mördade grannhunden. Och så nytänkande, att berätta ur Christophers perspektiv istället för att bara berätta om vad som hände. Jag njöt faktiskt av felstavningarna och de grammatiska felen som dök upp här och där, för de gav en så bra stämning, gjorde liksom boken hel.
Dock hände det att texten svävade iväg från ämnet lite väl mycket då och då, när Christopher berättade om saker som bara förvirrade mig, som när han förklarade matte, eller pratade om astronauter..
Trots det kändes boken väldigt...smart, intelligent, liksom. Budskapet var väldigt tydligt men också väldigt fint och lite typiskt, att inte ge upp och att hitta rätt väg i livet, vem man än är.
+ väldigt fin och smart och nytänkande
– inbland var den lite svår att förstå
LÄS OCKSÅ: Pucko