Eld – Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

DEL TVÅ I ENGELSFORS-TRIOLOGIN.
LÄS OM DEL ETT, CIRKELN HÄR

 De utvalda ska börja andra året på gymnasiet efter en lång sommar där de bara gått och väntat på demonernas nästa drag. Men när hotet dyker upp kommer det från ett håll de aldrig förutsett. Med tiden blir det alltmer uppenbart att något står väldigt fel till i Engelsfors. Det förflutna vävs ihop med nuet, döda möter de levande. De Utvalda knyts allt tätare och blir påminda om att inte ens magi kan lindra olycklig kärlek eller laga ett krossat hjärta.

 Åh, jag har längtat efter denna bok så länge. Det var mer än ett år sedan jag läste ut cirkeln nu, så det var på tiden att Eld hamnade i min brevlåda. Och nu, när jag läst ut del två, kan jag knappt bärga mig tills del 3 kommer ut, när det nu händer.
 I början av boken var jag inte så charmad, dock. Den var aldrig tråkig, lite mer....seg, bara. Jag kände inte att jag inte kunde lägga ifrån mig boken, tvärtom, när jag blev trött lade jag ner den och började tänka på annat.
 Men när det spännande började, då var jag fast. Jag var i min egen bubbla, ingen kunde prata med mig och jag kunde inte sova eller koncentrera mig på annat. Tror inte att jag skulle kunnat lägga ifrån mig boken om det så började brinna runt mig.
 I helhet var boken så otroligt bra, och den innehöll flera välbehövliga återblickar och minnen från Cirkeln, bok ett i serien. Trots det sega i början, så var mer än tre fjärdedelar av boken så väldigt fantastiskt hypnotiserande att jag inte bryr mig om det. Så, då kan jag ändå säga att jag inte kunde hitta något fel med boken, och att den är helt perfekt...den har allt! Kärlek, tonårsproblem, magi, spänning... Jag har inte lagom många fingrar och tår för att räkna upp allt som är bra i Eld.

 + Visst hör man detta ofta, men ALLT (och jag menar det!)
 – Måste vänta ännu mer tills del tre kommer ut.

Sugar Rush - Julie Burchill

 Kim är femton år och hon kämpar för att få balans i sin tillvaro. Något som inte är det enklaste i en familj med en mamma som mentalt stannat i tonåren, en pappa som för det mesta tycker synd om sig själv och en minst sagt knäpp lillebror.
  När mamman lämnar familjen tvingas Kim att byta skola från privata High till den ökända, kommunala Ravendene. Där träffar hon Sugar, vackra, farliga Sugar. Tillsammans med henne blir Kims liv en hisnande färd mellan djup passion och en kamp för självständighet.

 Denna boken gör mig otroligt...besviken. För jag älskade storyn, handlingen och händelseförloppet, men tyvärr hade den så många dåliga sidor att jag aldrig kommer att rekommendera den till någon.
 Låt mig börja med språket. Det var extremt förvirrande och allmänt konstigt, med annorlunda(fel) ordval och inkorrekt byggda meningar. Ofta var personbeskrivningarna för korta, plus att många personer i boken hade flera smeknamn, som till exempel Zoe/Saint/Clements.
 Det hände också att nya personer dök upp i boken utan vidare och med väldigt odetaljerade personbeskrivingar, om ens något. Då blev jag väldigt förvirrad och det förstörde läsglädjen.
 En annan sak var att på MÅNGA ställen var boken skriven SÅHÄR med alldeles FÖR MÅNGA ord i STORA bokstäver: det var väldigt irriterande för att det blev extremt störande efter ett tag, och för att det förstörde läsrytmen genom att lägga betoning på helt fel ställen.
 Ibland var allt, inte bara personbeskrivingarna, en aning kortfattat och det var svårt att hänga med i allt som hände. Det blev att jag var tvungen att gå tillbaka och läsa ett stycke igen och igen och igen för att jag skulle få en aning om vad som var på gång.
 På många ställen saknades det första eller det sista citationstecknet i ett citat, och det gjorde också att det var jobbigt att läsa för att man fick aldrig upp någon riktig "takt".
 Slutet var inget jag hatade, dock kan jag inte riktigt sätta ord på mina känslor om det. Dels tycker jag att de sista kapitlen var för...avslutande, liksom knöt ihop historien på ett sätt som fick mig att tänka på en snipp-snapp-slut-så-var-sagan-slut-saga. Personligen skulle jag föredra ett lite mer "cliffhanger-slut". Det allra sista i boken var väl lite oväntat men tyvärr alldeles för kortfattat: jag förstår fortfarande inte riktigt vad som hände.

 + bra handling och story.
 – alldeles för många fel—överallt!

/Alice

En liten chock – Johanna Lindbäck

 När Gustav började gymnasiet hade han hoppats på tre saker, en flickvän (eller bara en tillfällig tjej att ha sex med), en massa kompisar med samma intressen som honom och en ny personlighet. Nu är studenten bara ett par månader iväg och Gustav har nästan gett upp hoppet. Men så bildar han en pakt med Elin i klassen: de ska göra något oväntat, något som gör dem mindre missnöjda med sina förutsägbara liv...

 Första gången jag hörde om denna boken suckade jag och tänkte, vad skiljer denna boken från alla andra böcker om mobbade killar i skolan som försöker att vända sitt liv? Jag har liksom undvikit alla chanser jag haft att få läsa boken, bara för att jag tagit förhastade slutsatser. Men, så hände det sig att min kompis gav mig boken och sa, läs den! Jag var lite skeptisk till början men jag tänkte, varför inte? Jag har inget bättre att läsa och tänk om den faktiskt är så bra som min kompis sagt. Så jag öppnade boken en kväll och fann mig själv, två timmar senare, fortfarande fast i boken. Hoppsan, jag hade visst fel.
 Boken är verkligen inte vad man förväntar sig, Gustav är inte något sorgligt mobboffer som alla borde tycka synd om, han är en helt vanlig gymnasiekille. Han har vänner, det finns inte ens någon som är elak mot honom.
 Jag tyckte mycket om boken för att personligen kände jag igen mig i den, inte för att jag är kille, eller går i gymnasiet, men ändå. Och jag tror att det finns fler personer därute som kan känna igen sig i Gustavs situation.
 + Väldigt bra, läsaren kan känna igen sig i problemen.
 – Slutet var väl inte riktigt vad jag hoppats..

Five flavors of dumb - Antony John

 Piper har fått äran att vara manager till skolans hetaste rockband - i utbyte mot att hon fixar dem en betald spelning på en månad. Det finns bara ett problem. Hon kan inte säga om de är något bra.
  Det är svårt att döma musik när du är döv.

 Än en gång en bok som inte finns, och inte verkar planera att komma, på svenska. Och än en gång är det sjukt synd. För än en gång är detta en av dom bästa böckerna jag läst på länge! Så otroligt mysig och rolig, faktiskt tillochmed en aning spännande. Det fanns många små konflikter, som vävdes ihop, och många olika personligheter man fick lära känna på bara 340 sidor.
 Det bästa var handlingen, helt klart. Så oväntad och annorlunda, men också så lätt att gå fel. Men nej, Antony John lyckades felfritt med en fantastisk roman som gärna får ha en uppföljare eller två.
 Ett stort minus är ju, som sagt, att den inte finns på svenska. Men det behöver inte förstöra något. Den finns fortfarande att köpa på Bokus och trots att författaren använder många avancerade ord i boken, får man lätt flyt och boken tar slut snabbare än förväntat. De avancerade orden är till stor del beskrivande, och man klarar sig dom för att förstå skämten och handlingen.
 + Handlingen!
 - Jag tyckte om "ordbeskrivningarna", men det var bara två sådana: det kunde lätt varit fler. Och den finns inte på svenska.

/Alice

Flyga högt - Katarina von Bredow

 Det finns koder, regler liksom, över saker man bara inte gör. Som när man kommer ny till klassen. Då handlar det om att inte synas för mycket, vara lagom. Att glida in och bli en i mängden.
 Så gör inte Silja. Hon gör allt tvärtom.
 Vendela är femton år och har precis börjat nian. Hon tycker att det är ganska skönt att vara tillbaka: det står skrivet hur dagarna kommer att bli. Och så får hon träffa Nils, förstås.

 Men den tredje dagen i skolan kommer Silja, en ny tjej i klassen. Hon tar plats och struntar helt i alla oskrivna regler. Hon sitter var hon vill, umgås med vem hon vill -- hon verkar inte ens vilja smälta in i klassen.
 Är hon korkad, trotsig eller urstark? Ingen vet, men sensationen är ett faktum, och plötsligt gäller inte den givna rangordningen. Roller fördelas om och inget är längre självklart.

 I början var jag otroligt tveksam för denna boken. Innan jag läste den var jag hur uppspelt som helst, en ny bok av Katarina von Bredow kommer ju inte varje dag, men när jag läst ett par sidor var det enda jag kunde tänka på Christina Herrströms Tusen gånger starkare. Det var otroligt störande och tanken släppte inte förrän efter de hundra första sidorna: perfekt, där rök en tredjedel av vad som kunde varit superbra.
 En annan sak jag tyckte var att jag satt inte klistrad, som med andra KvB-böcker, och den kändes en aning typisk. Jag kände att jag saknade beskrivningar av huvudpersonen, Vendela. Eftersom att alla andra karaktärer var ordentligt beskrivna kändes det nästan som ett ofrivilligt misstag, som om hon hade glömt det.
 Efter de första hundra sidorna var den dock mycket bättre, och jag njöt av att sträckläsa de resterande tvåhundra. Det var först då jag kunde hitta olikheter från Tusen gånger starkare, och därmed först då jag kunde släppa tankarna från den.
 Det var också då boken skiljde sig mer och mer från tidigare KvB-böcker, först då den inte kändes lika typisk och uttjatad.
 En sak jag verkligen tyckte om var hur, när någon kom med en romantisk kommentar, personen som pratat var så nervös att repliken förstördes helt och bara blev pinsam. Det gjorde boken mer underhållande än hennes tidigare böcker.
 + Mer underhållande än KvB's tidigare böcker ...
 - Väldigt lik Tusen gånger starkare de första hundra sidorna


LÄS OCKSÅ: Tusen gånger starkare - Christina Herrström

/Alice

Törst - Richelle Mead

17-åriga Rose (dhampir) och Lissa (moroi) har varit på rymmen i två år. Men nu hämtas de tillbaka till St Vladimirs internatskolan för vampyrer (moroi) och halvvampyrer (dhampir). Kaxiga och snygga Rose, och Snälla, omtänksamma och söta Lissa är väldigt olika men har länge varit bästa vänner och sedan två år tillbaks har de haft en band. Ett psykiskt band som gör att Rose hela tiden kan känna av Lissas känslor. Tusentals rykten gå på skolan, om allt och alla, men det är något annat som händer, något som är mycket större och farligare än ryktena. Något som styr med Lissas känslor ut i det sista.

Jag hade höga förväntningar av den här boken. Jag har hört och läst mycket bra kritik, men jag måste erkänna att jag blev lite besviken. Jag tyckte att den var alldeles för lättläst och ytlig. Inte för att den inte handlade mycket om känslor, men för att det inte riktigt fanns något djup i den, inget som grep tag. Jag vet dock att alla läser på olika nivåer och många, kanske speciellt lite ovana läsare föredrar när det är lite lättläst, om jag nu kan kalla det så. Men just ur mitt perspektiv var den lite för lättläst för min ålder, jag tycker dock inte att man ska läsa den om man är så mycket yngre, man märker i innehållet att det är en tonårsbok, avsedd för ca 15 år. 

Slutligen, jag tänker inte säga att du inte ska läsa den, för i övrigt var den en ganska bra tonårsbok, själv var jag faktiskt ganska klistrad och jag känner själv att jag borde läsa de andra böckerna i serien innan jag säger för mycket. Men om du, som jag, vill läsa på lite djupare nivå, läs Twilight! Du kanske har hört mycket och sett filmen, men döm den inte, det är den absolut bästa vampyr-serien jag läst, och bland de allra bästa böckerna i helhet.

+ Ny vampyrvärld, inte så härmad.

- överskattad

Läs också Fruset Blod, Skuggkysst, Löftet och Andens Makt, de senare böckerna i Vampire Academy

//Felicia

Modellsommar - Paulina Porizkova

 Jirina Radovanovicova är en femtonårig svensk tjej, vars invecklade namn passar ihop med hennes invecklade värld med sina kommunistföräldrar och som skolans mobboffer. Till hennes stora förvåning och glädje och klasskompisarnas förtret blir hon utvald av en modellagentur att arbeta i Paris över sommaren. Hon får bo hos modellagenturens ägare, där hon ständigt blir utsatt för kroppsmätning och spydiga modellkollegor.

 Detta är inte en bok jag nyss läst, men mina tankar hamnar väldigt ofta där. Jag vet inte varför, men väldigt ofta kommer jag på mig själv att tänka på någon del av Modellsommar, ett citat eller någon känsla jag fått när jag läst.
 Den var så himla bra! Jag älskar hur det är en f.d. supermodell som skrivit boken, så hon vet verkligen vad hon pratar om. Handlingen är underbar, allt är väldigt bra beskrivet, känslorna liksom smittar av sig; jag kommer ihåg en viss del av boken då jag satt och skuttade av lycka.
 Dock är språket lite konstigt, eller snarare ordvalen. Jag kunde se lite "fel" i meningsbyggnaden, och på vissa ställen var det väldigt konstigt, nästan dåligt, beskrivet. Vissa delar var väldigt sega, som början kommer jag ihåg att jag tyckte var så seg att jag tänkte lägga undan boken. Och det gjorde jag också, en gång, men sen började jag läsa den på nytt, och när jag kommit förbi den första sega delen var jag fast - jag ångrade mig aldrig.
 Tankarna går till: Varför? Varför kan jag inte sluta tänka på boken trots att jag kan komma på så mycket negativt? Det jag tror är skälet är hur den berättar om baksidan av del glamourösa modellivet, hur oglamouröst och hemskt det kan vara, hur modellerna är helt pank, hur dom tävlar mot varandra i jakten på jobb...
 En sista sak: Läs den. Det är absolut en bok man kommer ihåg.

 + Bra, realistisk, speglar den verkliga modellvärlden ...
 - Seg, konstiga meningar, ibland dåligt beskrivet ...

/Alice

Persikosommar - Jodi Lynn Anderson

Murphy, Leeda och Birdie är tre helt olika sextonåringar som bor i samma stad i Georgina, Usa. När de blir tvugna att sommarjobba tillsammans, på Birdies familjs persikoodling, lär de motvilligt känna varandra. Stämningen mellan tjejerna är inte särskilt positiv i början, men ändras efter en tid tillsammans. Det uppkommer en vänskap som ingen av dem någonsin har upplevt tidigare.

En typisk tjejtonårings-bok. Kärlek, vänskap, skratt och gråt i en kompott bildar, en ganska lättläst, (återigen) typisk, men helt okej bok!
Man känner ju igen det mesta från andra, linkande, böcker, men det är klart - alla har ju sin egenhet, jag har ju inte läst en bok som utspelar sig på en persikoodling förut t.ex.
Boken var ändå bra, jag tyckte om att läsa den. Men ändå inte fantastisk.
Jag kan rekommendera den om du är sugen på att läsa just en sådan här bok, (för det blir man ju också ibland), om kärlek - och vänskapsproblem. men om du är ute efter något ganska djupt, är inte detta det ultimata valet.

+ Själv brukar jag tycka om när man kan känna igen sig i en bok, och det är nog ganska lätt att göra i den här, eftersom den handlar om tre så olika personer.
- inte nytänkande precis.

(Läs även Och sedan kom hösten och Ett år senare, Det ska jag göra!)

//Felicia

Fråga Alice: En sann historia - Anonym

 Alice kan vara någon du känner,
 Alice kan vara vem som helst,
 Alice knarkar.
 En superstark dagbok om en femtonårig tjej i Amerika. Hon är som vem som helst, men på en fest får hon testa LSD, och sedan blir det svårt att sluta. Hon träffar killar, rymmer hemifrån och festar med kompisar. Och knarkar.
 Hon skrev dagbok under en lång tid, och den är nu publicerad som bok.

 Hela grejen med att det är en riktig dagbok, att Alice funnits på riktigt, att författaren till boken är Anonym och okänd ger mig rysningar. Innan jag läste boken tyckte jag att det var häftigt, men nu, efteråt blir jag bara ... ledsen. Ledsen att detta händer människor runt oss, att det faktiskt finns ungdomar i min ålder som råkar ut för detta som Alice råkat ut för.
 Men boken är bra. Den är spännande, gripande och allmänt underbar. Man fastnar direkt och släpper inte boken förrän epilogen.
 Den passar väl för åldern 12+, och mest för tjejer, men jag tror att även killar kan njuta av den här boken.
Eftersom att den handlar om ett så starkt ämne, som drabbar både tjejer och killar, och främst eftersom att den är sann.
 + Den handlar om ett mycket starkt ämne, den är sann och bra!
 - Den är lite hemsk...

/Alice

Hemligheter och pinsamheter - Eva Susso

Tre tjejer, tre kärlekshistorier
Tre böcker, men finns också att köpa som en enda bok.

Jag såg honom först!
(Diana)
Sporttjejen Diana, 13 år, bor i det lilla samhället Bjällby, någonstans i Sverige. Det händer inte så mycket i Bjällby, men när snyggingen Edgar Flemming kommer händer det en del med tjejerna. Både Diana och hennes två bästa kompisar, Anisa och Maja, är jättekära i honom, men Diana tycker att hon har mest rätt att få honom, hon såg ju honom först!

Vem bryr sig!
(Anisa)
Anisas föräldrar äger en lampfabrik i samhället och har väldigt gott om pengar. Hon älskar att sy och gör ständigt kläder till sig själv och sina bästa vänner.  En tjej som hon kan inte vara kär i en kille som Hugo, som bor på landet. Men även om hon försöker dölja och förneka sina känslor för honom, börjar sanningen visa sig för henne; hon älskar honom. Ett tag verkar allt vara så perfekt, hon har en pojkvän och snart, världens sötaste hund. Men allt kan inte vara perfekt, är Hugo verkligen så kär som hon trodde?


Bara vänner, typ

(Maja)

Maja är en mes. Det är vad hon får höra hela tiden. Men trots det var hon först bland vännerna med en pojkvän, Kelly. Ibland älskar hon honom, ibland blir hon galen på honom. Det verkar som han bryr sig mer om sin kompis än sin flickvän! De bråkar. Kelly ber om förlåtelse med sin mjuka, underbara röst. De blir ihop igen. Det här pågår hela tiden. Anisa och Diana tycker förstås att hon ska göra slut med honom. Men vad vet de?! De har ju aldrig gjort slut med någon förut!

För ungefär två år sen, kanske ett och ett halvt, hade vi ett författarbesök av Eva Susso på våran skola. Hon berättade då om dessa böcker och jag tyckte att de verkade vara jättebra! Tjejerna var i min ålder och en kärlekshistoria är aldrig fel, så jag bestämde att jag måste läsa dem! Nu, när jag är femton år, har jag läst dem, och som ni kanske förstår blev de lite barnsliga. Egentligen var de inte så barnsliga, det var mest vetskapen om att de var yngre, och att de gapskrattade så fort de hörde ordet sex, som gjorde att den kändes lite som att den var för yngre personer. Om du gillar att läsa djupa böcker, skulle jag inte rekommendera den. Men om du, som jag, gillar att läsa lätta kärleksböcker då och då, kan du nog tycka om den. Jag tyckte att den var bra, lättläst och trevlig, men inte världens bästa bok precis.

+ Bra kärlekshistorier för lite yngre, lättläst
- Efter som böckerna handlar om tre olika personer, kan man ju inte känna igen sig jättebra i alla tre. Men det är ju ändå ganska jobbigt när man tycker huvudpersonen beter sig på ett konstigt sätt. Det hände ibland, tyckte jag.

//Felicia

Du vet var jag finns - Rachel Cohn

››Det var en gång två kusiner som älskade varandra som systrar.
Det var en gång en av kusinsystrarna som valde att somna utan att någonsin vakna.
Det  var en gång en kusinsyster som blev kvar.‹‹
 Jag jobbade i bokhandeln när jag fick beskedet. Jag förstod direkt. Allt jag behövde höra var hennes namn, för jag visste. Jag bara visste, för Laura gjorde alltid det jag aldrig vågat.

 Tyvärr kan jag inte skriva mer än såhär, var till och med tvungen att tjuvtjika på bokus.se för att veta vad jag skulle skriva.
 Iallafall. Det första jag kom att tänka på nu var: Gillade jag denna boken? var den bra? vad handlade den ens om? Och det var igår jag läste ut den. Så, svaren blir väl, nej, njae, stort frågetecken.
 Okej, nu överdrev jag väl lite. Boken handlade om Miles, vars kusin (som var som en syster för henne) tagit livet av sig. Miles är storväxt och hon knarkar. Kort sammanfattning..
 Men boken var väldigt långtråkig, de babblade på om DC:s historia och dess politik, något jag finner otroligt ointressant. Om man tagit bort de tråkiga delarna, kanske boken kunde varit bättre. Grejen är att när man läser boken, hinner man precis fastna och fundera, och så kommer en sida med historia och politik, och läsarupplevelsen är förstörd.
 Ärligt talat tänkte jag lägga ifrån mig boken för gott och börja på en ny, men jag fortsatte. Vanligtvis skulle det nu stå: och jag ångrade mig inte. Men det gjorde jag. Önskar att jag inte lagt min tid på en sådan här bok....
 + Handlingen var nog bra, om man tänkte bort det trista....... Framsidan och "pärmarna" var fin.
 - Full med trist DC historia, tråkig politik och segt flytande fakta.

/Alice

Ursäkta att man vill bli lite älskad - Johanna Thydell

 ››Välkommen till Nora Jonassons underbara värld! Här älskar man människor som inte älskar tillbaka. Här pluggar man på saker som inte kommer på proven. Här går man på fest och orsakar katastrof. Här hånglar man vid staketet och tror att det är en bra idé. Här tror man att man är på ett visst sätt men så är man tydligen inte det.‹‹
 Tänk att livet kan vara så svårt. Men för Nora är det egentligen ganska enkelt. Inte skär hon sig i handlederna eller stoppar fingrarna i halsen., men ändå känns det som hon inte duger. Hon är inte tillräckligt. Inte tillräckligt smart, tillräckligt cool.

 Åh, jag älskar alla Johanna Thydells böcker. I början blir man lite arg och irriterad på hennes alldeles egna sätt att skriva, men när man vant sig är boken helt underbar. Böckerna är lilksom lättlästa, fast ändå inte. Språket hon skriver med ››talspråk‹‹ gör att det är mycket enklare att beskriva saker, man förstår allt mycket bättre när hon använder ord man brukar använda när man pratar. Det gör också att hon inte behöver särskilt långa beskrivningar, och det har hon inte heller. Inget i boken känns särskilt onödigt eller segt, det känns som om allt är väldigt lagom. Lagom konversationer, lagom beskrivningar, lagom allt.
 Det bästa med boken var väl språket. Men handlingen var också bra. Fast grejen är att om man skriver en såhär bra bok, med såhär ››fint‹‹ språk, då behöver man inte ha någon speciellt bra handling. Visst har boken en handling, och den är väldigt bra, den känns liksom nedtonad och inte särskilt betydelsefull.
 Okej, detta känns väldigt rörigt, det jag nyss skrivit. Men det jag försöker att säga är: Boken är jättebra, med bra handling och väldigt bra språk. Den känns lättläst trots att det är en roman för 12-13+
 + Finfint språk. Bra handling. JOHANNA THYDELL (väldigt stort plus)
 - Oj. oj. oj. Svårt..... Den tog slut snabbt ;)
/Alice

Blod och choklad - Annette Curtis Klause

Vivianne är en sextonårig varulv som för ett år sedan förlorade sin far i en brand. Hon börjar fundera på varför hon inte har några riktiga vänner och varför ingen i skolan verkar tycka om henne; hon är ju ändå snygg! När hon sedan läser en dikt om varulvar söker hon upp killen som skrev den och upptäcker att han är en underbar människa. Men det är just det som är problemet, han är en människa.
Vivianne börjar göra saker omedvetet och ibland verkar det gå för långt.

Jag började läsa den här boken när jag för några veckor sedan kände för att läsa en kärleksbok. Och det gjorde jag bra i. Boken levde nog upp till mina förväntningar och jag tyckte att den var bra, dock tror jag att den saknade gnistan. Ni vet, vissa böcker bara fastnar man för och de får liksom en plats i ens hjärta. De böckerna har gnistor. Men som sagt gillade jag boken ; den var spännande och lagom långa kapitel, så man kan läsa flera varje kväll.
Bra bok som jag rekommenderar om du är en tonåring som är sugen på kärlek och lite spänning.

+ Tyvärr har jag svårt att sätta fingret på vad som var så bra med den här boken. Den var bra, men som sagt, svårt att säga vad.
- Se ovan. Antar att det är att den saknar gnistan.

//Felicia

Det händer nu - Sofia Nordin

 Stella är den självsäkra, populära tjejen i klassen, hon har många vänner och inte minst många beundrare. Men hon lever en låtsasvärld, medan hon hånglar och flirtar med killar brottas hon med drömmar om sin bästa vän Sigrid. Ibland vill hon bara skrika rakt ut att hon är kär i henne, men hon vågar inte. Hon vet ju inte vad Sigrid känner, och vad skulle alla andra säga?

 Jag läste denna boken på en dag - ett gott tecken. Jag fastnade redan i början och släpptes inte förrän slutet. Den var väldigt lättsam, trots att den handlade om ett såpass känsligt ämne. Den var liksom enkel att läsa, man blev inte trött av den, den hade inte alldeles för långa meningar eller komplicerade beskrivningar, men den var inte heller överdrivet lättläst.
 Det bästa med boken var nog handlingen. Jag har faktiskt inte läst någon bok om just homosexualitet tidigare, bara KvB's romaner om förbjuden kärlek. Visst finns det redan böcker om det, men ingen som jag läst och vad jag vet så var det ett tag sedan det kom ut någon bok med sådan stark handling. Upplägget som Sofia använder för att berätta är intressant, det är verkligen inte många konversationer och nästan allt är text, lagom kortfattad. Jag trodde aldrig att jag skulle tycka om böcker med sådant upplägg, då jag själv är en sådan som skriver allt i minsta detalj, men Sofia lyckades verkligen!
 + Handligen, ett känsligt ämne på enkel text. Enkel att förstå.
 - Ärligt talat så kommer jag inte på något, men eftersom att jag läste den på en dag så tror jag att det var väldigt bra ^^,

/Alice

Det fattas en tärning - Johanna Tydell

Puck hade ett ganska perfekt liv: en gosedjursring i rummet i radhuset, två guldfiskar, en bästis som hette Lollo, en bra mamma och en rolig pappa som hon älskade över allt annat. Då var Puck 11, nu är hon 16 och gör allt för att inte tappa kontrollen. Hennes pappa har lämnat henne och hon har bara en vän, Emanuel. De hänger och går på fester tillsammans. Puck har aldrig haft en pojkvän, men när hon möter Micke, sångaren i bandet som spelar på festen, ska den delen av hennes liv bli historia. Hoppas hon.

När jag började läsa Det fattas en tärning, tyckte jag den var ganska konstig. Vartannat kapitel är hon 11 och vartannat är hon 16, så det blev också lite förvirrelse, även om man hängde med i åldersbytningen.
Sedan kom jag in i boken och märkte att den var riktigt bra. Först tyckte jag att Johanna hade skrivit allt så konstigt, men ändrade sedan uppfattning om det också då jag insåg att det passade tonåringar väldigt bra. De sista 100 sidorna sträckläste jag och slutet var riktigt bra, även om det var ganska typiskt. Ser fram emot att läsa fler av Johanna Tydells böcker!

+ En bra tonårsbok helt enkelt. Skriven i Jag-form, vilket är bra eftersom jag tror att många då kan känna igen sig väl i den på många ställen.
- Tog ganska lång tid att komma in i den och tycka den var riktigt bra.

//Felicia