Året som gick ... 2011

(Klicka på länkarna för att se en recension av det nämnda.)

FEBRUARI Ritta Jacobsson släpper en ny ungdomsdeckare om Afrodite: Afrodite och ödet.

MARS Den svenska filmen Hur många lingon finns det i världen? börjar gå på bio; Marcus Sedgwicks roman De som går igen släpps för försäljning, precis som del två i Rachel Wards serie Döden i dina ögon: Arvet  och del två i Maggie Stiefvaters serie om Mercy Falls vargar: Feber.

MAJ I maj släpps många populära böcker i bokhandlarna. Del två i serien om Belly, Ingen sommar utan dig av Jenny Han, del två i trilogin Ängel, Förlorad Ängel av Becca Fitzpatrick och Peter Barlachs succé Fifteen love är bara tre av alla böcker som gavs ut under maj 2011.

JUNI En fjärde film om den populära piraten Jack Sparrow börjar gå på bio, Pirates of the Caribbean: i främmande farvatten.

JULI Martin Jerns bok Affektion släpps i bokhandlarna; Den sista filmen om Harry Potter börjar gå på bio: Harry Potter och Dödsrelikerna – del 2.

SEPTEMBER Katarina von Bredow släpper en ny, efterlängtad bok – Flyga högt. Den mysiga filmen Niceville börjar visas i salongerna, precis som komedin Crazy, stupid, love och Contagion.

OKTOBER Feelgood-filmen Footloose släpps på bio.

NOVEMBER Den efterlängtade del 1 av den sista Twilight filmen, Breaking Dawn, börjar gå på bio

DECEMBER Hollywood-tolkningen av del 1 av Stieg Larssons populära Millennium-triologi släpps på bio, The Girl with the Dragon tattoo.

The Girl with the Dragon Tattoo

 Mikael Blomkvist är en en finansreporter, fast besluten om att återställa sin heder efter att blivit dömd för förtal. Han blir anlitad av en av Sveriges rikaste män, Henrik Vanger, för att komma till botten av ett gammalt nerlagt fall – för fyrtio år sedan försvann Vangers älskade systerdotter Harriet spårlöst, troligen mördad. Blomkvist åker ut till en avlägsen ö på den frusna svenska kusten, omedveten om vad som väntar honom.

 Samtidigt är Lisbeth Salander, en ovanlig men genial datahacker, anställd för att göra en säkerhets-prövning på Mikael Blomkvist, ett jobb som till slut leder till att hon går med Mikael i sin undersökning av vem som mördade Harriet Vanger.

 Skillnaden mellan den svenska versionen och Hollywood-versionen av denna filmen är så otroligt stor, att det är väldigt svårt att nämna annat vid recensering av filmen.

 För det första, så är Sverige illustrerat så otroligt annorlunda, i den amerikanska versionen ser man Sverige som mörkt, grått och otroligt mycket sprit överallt. Det är aldrig varken sommar eller höst: det enda man hinner se är en liten hint av vår, innan det är jul igen och mer snö faller.

 Rollvalen i filmen är både bra och dåliga, Daniel Craig som Blomkvist kändes en aning genialiskt och perfekt – något jag tyvärr inte kan säga om valet av skådespelare för rollen som Salander. Rooney Mara ser alldeles för snäll och oskyldig ut med sina ljusa ögonbryn och gröna ögon för att passa i Salanders kläder och smink. Det var flera rollval i filmen som jag kom mig att ifrågasätta, som till exempel valet av Salanders vårdnadshavare, och några mer.

 På flera ställen i filmen slängde man in ord på svenska, som 'skål', och 'tack', och jag kan tänka mig att det kan leda till stor förvirring hos icke-skandinaviska tittare. Det hände att det stod saker på löpsedlar och liknande, utan textning för icke-svenskar, vilket jag kan tänka mig vara konstigt för de som inte förstår svenska.

 Vissa detaljer i filmen kommer inte fram så snabbt som de borde för att man som tittare ska förstå poängen med filmen – som det faktum att Salander är datahacker. Det får man själv lista ut – eller så kanske man borde veta det innan man går på filmen? – tills någonstans strax efter mitten av filmen, då det äntligen(?) är avslöjat, och jag kan tänka mig att filmen kändes en aning vettigare efter det.

 Det är svårt att komma till en slutsats om filmen, jag har givit er mina tankar, och nu är det upp till er att bestämma om ni vill se den eller inte.

 + Spännande, Svår att glömma;

 – Inte ens nära den svenska filmen.

REGI: David Fincher

MED: Daniel Craig, Rooney Mara, Christopher Plummer, m.fl.

/Alice

Affektion - Martin Jern

 "När jag var tolv år gammal dog en flicka på ett kalas. Eller eventuellt så var det ett party. Det var precis i gränslandet så jag minns inte vad vi kallade det. Något kalas blev det i alla fall inte. Och party tror jag få skulle våga kalla det i efterhand."

 Kate Mess är sexton år och bor i Helsingborg. I flera år har hon levt ett utsvävande liv med killar, alkohol och droger. I ett desperat försök att slippa sitt förflutna flyttar hon till sin syster i Malmö, men spökena från hennes gamla liv gör sig hela tiden påminda. Speciellt Ali, som var Kates bästis i tio år, nu för tiden träffas de sällan, men de var oskiljaktiga ända tills dom var tolv och Zara hittades död i frysboxen.

 Oj, vad vackert. Men samtidigt, vad fult. Otroligt många känslor och tankar snurrar i mitt huvud efter att ha läst ut alla de 150 sidorna i Martin Jerns Affektion. Den var otroligt mörk och ful. Och väldigt vacker och konstnärlig. En sak kan jag säga klart: Den är omöjlig att sluta tänka på.

 På flera ställen i boken var jag otroligt förvirrad, och på vissa ställen ville jag inte förstå, men för det mesta var det omöjligt att slita sig från den lite för korta boken.

 Jag fick en känsla av att jag tittade in i Kates huvud, att jag fick höra hennes tankar och vara henne för ett par timmar. Det kändes nästan som att jag inkräktade, som om jag var någonstans jag inte borde vara. Jag fick se mobbning, svek, och allt annat skit en oturlig tonårstjej kan råka ut för, för att i slutet gråta.

 Om du fixar att läsa hemskheter, om du tycker om att få veta vissa människors sanning, läs Affektion. Läs den. Du kommer inte att ångra dig, när du väl gett boken en chans.

 + Som att jag var Kate för en dag, kändes otroligt verkligt.

 – För kort, inte en bok för alla.

LÄS OCKSÅ: Bryta om - Åsa Anderberg Strollo

/Alice

Strimmor av hopp - Ruta Sepetys

 Lina är bara femton år när Sovjetunionens hemliga polis en kväll bryter sig in i familjens hus och för bort dem.
 Lina, hennes mamma och lillebror skiljs från sin pappa och tvingas upp i en smutsig tågvagn tillsammans med en stor grupp andra Litauer. Där påbörjas resan mot ett ogästvänligt fånläger i Sibirien, där de måste jobba hårt för en snål matranson.
 Det är svåra år som följer, och endast de utsattas viljestyrka, kärlek och hopp som får familjen att ta sig igenom dagarna. Men är det nog för att de ska överleva?

 I början, när jag läste boken tyckte jag inte om den alls. Den var seg, konstig och ganska långtråkig. Men när jag tog mig en extra titt, och började läsa mer och längre stycken i taget, insåg jag hur bra den faktiskt är och hur viktigt det är att en händelse som den här inte bara glöms bort, något som kan vara enkelt gjort – den hamnar i skuggan av Förintelsen och Andra Världskriget.
 Boken är lättläst och spännande, dock måste jag säga att jag hade svårt för ordvalen på vissa ställen, och de otroligt konstiga liknelserna och metaforerna. Förutom det, är boken en perfekt – lagom gripande, mycket spännande och otroligt intressant – tonårsbok för de som vågar se sanningen i vitögat.
 Det bästa med boken var att allt har varit på riktigt. Jag har svårt att läsa sådana här böcker med tanken på att det har suttit någon (sjuk) människa och fantiserat ihop dessa hemska förhållandena. Men om det har varit på riktigt, om det är en medborgare som tagit på sig ansvaret att skriva ner något såhär viktigt, då är en annan sak. Då kan jag tillåta mig själv att känna medlidande och sorg på ett annat sätt.
 Som slutsats; klarar du böcker som berättar sanningen – hur hemsk och skrämmande den än kan vara – läs boken, den är värd det.
 + Spännande och "lagom gripande". Sann och intressant.
 – Kan vara lite väl hemsk och sann.
/Alice

Harry Potter and the Triwizard tournament (och den flammande bägaren) - J.K Rowling

Harry är nu fjorton år och ska börja sitt fjärde år på Hogwarts. Detta år hålls den legendariska tävlingen mellan tre av trollkarlsvärldens skolor; Hogwarts, Durmstrang och Beauxbatons. En kämpe utses, från vardera skola, av den flammande bägaren. Men när en fjärde kämpe utses, en kämpe som även är flera år yngre än tillåtet, uppstår förvirring. Men som reglerna säger måste Varje kämpe tävla och Harry får kämpa in i det sista flera gånger under året. Vem lade egentligen i Harrys namn i den flammande bägaren? Vem är det som vill åt Harry Potter?

Återigen måste jag hylla dessa underbara böcker. Jag är ju inte precis tidig med att läsa böckerna, och ännu är jag inte klar, men i tillfällen som detta känner jag att Bättre sent än aldrig! verkligen stämmer in. Rowling är en fantastisk författare som förmedlar spänning och humor. Hon har en underbar fantasi som man bara kunde önska att man hade själv! Boken är tjock och verkligen utfylld, man undrar ju hur hon kan få med så mycket, själva tävlingarna är ju trots allt inte på majoriteten av sidorna. Men jag måste ändå säga att även om det är mycket mellantjafs (sådant som de tar bort i filmerna) känns boken inte långtråkig och det mesta känns faktiskt helt nödvändigt för berättelsens skull. 

+ Tanken. Allt är så uttänkt, så som bara bra författare kan få till det!

- Har inget att klaga på!

Jag vill bara passa på att ursäkta så hemskt mycket för min fruktansvärt dåliga uppdatering! Jag har haft mycket på gång, men jag ska bättra mig! 

//Felicia

Pausat.

 Det har rått en oförlåtligt lång paus på bokpussen, något vi båda är mycket ledsna för. Men mycket händer nu, ena hälften av bokpussen är i Sverige med skolstress och gymnasieval, och andra halvan är i USA med ännu värre skolstress och hemlängtan.
 Och grejen är den, att vi har inte slutat läsa, alls, men det är bara det att vi inte hinner läsa mer än ett-två kapitel i veckan, och därför har ingen av oss läst ut en bok på länge. Men nu har vi bestämt oss för att bli bättre recensenter, vi vill tillbaka till där vi var förr.
 Böcker är beställda, lässcheman är lagda, planer är avbokade:

Bokpussen är tillbaka