Eld – Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

DEL TVÅ I ENGELSFORS-TRIOLOGIN.
LÄS OM DEL ETT, CIRKELN HÄR

 De utvalda ska börja andra året på gymnasiet efter en lång sommar där de bara gått och väntat på demonernas nästa drag. Men när hotet dyker upp kommer det från ett håll de aldrig förutsett. Med tiden blir det alltmer uppenbart att något står väldigt fel till i Engelsfors. Det förflutna vävs ihop med nuet, döda möter de levande. De Utvalda knyts allt tätare och blir påminda om att inte ens magi kan lindra olycklig kärlek eller laga ett krossat hjärta.

 Åh, jag har längtat efter denna bok så länge. Det var mer än ett år sedan jag läste ut cirkeln nu, så det var på tiden att Eld hamnade i min brevlåda. Och nu, när jag läst ut del två, kan jag knappt bärga mig tills del 3 kommer ut, när det nu händer.
 I början av boken var jag inte så charmad, dock. Den var aldrig tråkig, lite mer....seg, bara. Jag kände inte att jag inte kunde lägga ifrån mig boken, tvärtom, när jag blev trött lade jag ner den och började tänka på annat.
 Men när det spännande började, då var jag fast. Jag var i min egen bubbla, ingen kunde prata med mig och jag kunde inte sova eller koncentrera mig på annat. Tror inte att jag skulle kunnat lägga ifrån mig boken om det så började brinna runt mig.
 I helhet var boken så otroligt bra, och den innehöll flera välbehövliga återblickar och minnen från Cirkeln, bok ett i serien. Trots det sega i början, så var mer än tre fjärdedelar av boken så väldigt fantastiskt hypnotiserande att jag inte bryr mig om det. Så, då kan jag ändå säga att jag inte kunde hitta något fel med boken, och att den är helt perfekt...den har allt! Kärlek, tonårsproblem, magi, spänning... Jag har inte lagom många fingrar och tår för att räkna upp allt som är bra i Eld.

 + Visst hör man detta ofta, men ALLT (och jag menar det!)
 – Måste vänta ännu mer tills del tre kommer ut.

Låt den rätte komma in — John Ajvide Lindqvist

 Året är 1981 och vintern har precis kommit till Stockholmsförorten Blackeberg. Människor strömmar på och av tunnelbanan, ungdomar sniffar lim i källarförråden och alkisgänget hänger på sin kinakrog. I en lägenhet sitter tolvåriga Oskar och läser skräcknoveller och drömmer om att hämnas på pojkarna som mobbar honom.
 En dag skakas förorten av ett brutalt mord, en pojke har hängts i skogen och tömts på blod. Livet i Blackeberg ska snart förändras, folk dras in i onda cirklar med makter som ingen kan stå emot. För Oskar förändras livet än mer: han möter sin första kärlek —grannflickan Eli. Men det är något otroligt speciellt med henne.

 Jag förstår inte varför Twilight blev så himla stor, medan den här boken inte blev det. Eller, visst är denna boken internationellt känd och allt, men ändå. Båda handlar om vampyrer, och båda innehåller kärlek, men Låt den rätte komma in är så mycket mer.....trovärdig på något sätt. och inte lika skrattretande som Twilight. Nu har jag ju inte sett filmen som är baserad på denna boken, men jag kan tänka mig att den är väldigt bra.
 Så, tillbaka till boken. Den var väldigt bra och jag tror inte att jag någonsin läst något liknande. Sällan hittar jag böcker som är så gripande, trovärdiga och spännande, allt på samma gång. Den var väldigt svår att lägga ifrån sig när man väl börjat läsa och jag låg vaken flera timmar i sträck för att läsa mer mer och mer!
 Dock hade även den här boken sina nackdelar. I början, innan man riktigt kommit in i läsningen ordentligt, var de olika parallelhandlingarna väldigt förvirrande och det fanns lite för många namn att komma ihåg. Därför var det ibland lite svårt att hänga med i svängarna.
 Jag fann inte boken sådär jätteläskig—direkt. Alltså, den var otäck och hemsk, men inte på så sätt att jag satt på nålar medan jag läste och inte heller låg jag sömnlös av skräck. Visst fanns det något enstaka tillfälle då jag röd i hela kroppen kunde riktigt se en hemsk bild framför mig, men det var en gång. I en skräck-bok på mer än fyra hundra sidor borde det hända lite oftare.
 Trots detta älskade jag boken, och den är verkligen att rekommendera om du tycker om lite spänning och är över femton år. Visst kan man nog läsa boken om man är yngre, men språket är på vissa ställen en aning avancerat och den kan nog ge ett värre(hemskare) intryck hos den yngre målgruppen.

 + Spännande, trovärdig
 – Ibland förvirrande

/Alice

TRAILER TILL FILMEN LÅT DEN RÄTTE KOMMA IN (LET THE RIGHT ONE IN)

Ingen grekisk gud, precis – Katarina Kieri

 Laura är femton år, och Anders Strandberg är runt trettiofem. Laura är elev, och Anders är lärare. Han är väl ingen grekisk gud, precis, men hon kan inte låta bli att tänka på honom. Och prata med honom. Och möta honom...

 Att läsa denna boken nästan direkt efter att ha läst En liten chock är väl inte det bästa, då det praktiskt taget är exakt samma sak, bara att denna handlar om en tjej som blir kär i en lärare, och i En liten chock är det en kille som blir kär i en lärarinna. Kul kul kul kul kul. Och väldigt nytänkande och varierat.
 Så, bara för att, var jag tvungen att kolla upp vilken av böckerna som kom först, och Ingen grekisk gud, precis släpptes 2004, medan En liten chock kom ut 2009. Så jag borde ju inte klaga på att Katarina Kieri är icke-nytänkande och tråkig. Fast, för sakens skull, så släppte Katarina von Bredow sin bok om ungefär samma situation 1999, så hon var ju liksom först av alla.
 Boken var varken superbra eller dödstråkig, den var bara en grådassig medelmåttig bok som inte riktigt följde någon röd tråd. För jag kan inte riktigt finna alldeles för många fel med den, men jag kan inte heller säga, "åh, den delen var så bra!".
 Sedan fanns det en sak, som förvirrade mig genom hela boken, och det var den där katten som nämndes överallt. Jag antar att det skulle vara en metafor för något, kanske hennes magkänsla, men jag hade ändå svårt att sammankoppla katten till resten av boken.

 + Bra, varierat språk
 – Alldeles för lik flera andra böcker

LÄS OCKSÅ: En liten chock – Johanna Lindbäck, Som om ingenting – Katarina von Bredow(bokus länk)

Sugar Rush - Julie Burchill

 Kim är femton år och hon kämpar för att få balans i sin tillvaro. Något som inte är det enklaste i en familj med en mamma som mentalt stannat i tonåren, en pappa som för det mesta tycker synd om sig själv och en minst sagt knäpp lillebror.
  När mamman lämnar familjen tvingas Kim att byta skola från privata High till den ökända, kommunala Ravendene. Där träffar hon Sugar, vackra, farliga Sugar. Tillsammans med henne blir Kims liv en hisnande färd mellan djup passion och en kamp för självständighet.

 Denna boken gör mig otroligt...besviken. För jag älskade storyn, handlingen och händelseförloppet, men tyvärr hade den så många dåliga sidor att jag aldrig kommer att rekommendera den till någon.
 Låt mig börja med språket. Det var extremt förvirrande och allmänt konstigt, med annorlunda(fel) ordval och inkorrekt byggda meningar. Ofta var personbeskrivningarna för korta, plus att många personer i boken hade flera smeknamn, som till exempel Zoe/Saint/Clements.
 Det hände också att nya personer dök upp i boken utan vidare och med väldigt odetaljerade personbeskrivingar, om ens något. Då blev jag väldigt förvirrad och det förstörde läsglädjen.
 En annan sak var att på MÅNGA ställen var boken skriven SÅHÄR med alldeles FÖR MÅNGA ord i STORA bokstäver: det var väldigt irriterande för att det blev extremt störande efter ett tag, och för att det förstörde läsrytmen genom att lägga betoning på helt fel ställen.
 Ibland var allt, inte bara personbeskrivingarna, en aning kortfattat och det var svårt att hänga med i allt som hände. Det blev att jag var tvungen att gå tillbaka och läsa ett stycke igen och igen och igen för att jag skulle få en aning om vad som var på gång.
 På många ställen saknades det första eller det sista citationstecknet i ett citat, och det gjorde också att det var jobbigt att läsa för att man fick aldrig upp någon riktig "takt".
 Slutet var inget jag hatade, dock kan jag inte riktigt sätta ord på mina känslor om det. Dels tycker jag att de sista kapitlen var för...avslutande, liksom knöt ihop historien på ett sätt som fick mig att tänka på en snipp-snapp-slut-så-var-sagan-slut-saga. Personligen skulle jag föredra ett lite mer "cliffhanger-slut". Det allra sista i boken var väl lite oväntat men tyvärr alldeles för kortfattat: jag förstår fortfarande inte riktigt vad som hände.

 + bra handling och story.
 – alldeles för många fel—överallt!

/Alice

En liten chock – Johanna Lindbäck

 När Gustav började gymnasiet hade han hoppats på tre saker, en flickvän (eller bara en tillfällig tjej att ha sex med), en massa kompisar med samma intressen som honom och en ny personlighet. Nu är studenten bara ett par månader iväg och Gustav har nästan gett upp hoppet. Men så bildar han en pakt med Elin i klassen: de ska göra något oväntat, något som gör dem mindre missnöjda med sina förutsägbara liv...

 Första gången jag hörde om denna boken suckade jag och tänkte, vad skiljer denna boken från alla andra böcker om mobbade killar i skolan som försöker att vända sitt liv? Jag har liksom undvikit alla chanser jag haft att få läsa boken, bara för att jag tagit förhastade slutsatser. Men, så hände det sig att min kompis gav mig boken och sa, läs den! Jag var lite skeptisk till början men jag tänkte, varför inte? Jag har inget bättre att läsa och tänk om den faktiskt är så bra som min kompis sagt. Så jag öppnade boken en kväll och fann mig själv, två timmar senare, fortfarande fast i boken. Hoppsan, jag hade visst fel.
 Boken är verkligen inte vad man förväntar sig, Gustav är inte något sorgligt mobboffer som alla borde tycka synd om, han är en helt vanlig gymnasiekille. Han har vänner, det finns inte ens någon som är elak mot honom.
 Jag tyckte mycket om boken för att personligen kände jag igen mig i den, inte för att jag är kille, eller går i gymnasiet, men ändå. Och jag tror att det finns fler personer därute som kan känna igen sig i Gustavs situation.
 + Väldigt bra, läsaren kan känna igen sig i problemen.
 – Slutet var väl inte riktigt vad jag hoppats..

Mitt perfekta liv - Sarah Dessen

 Det kommer att bli en lång sommar för Macy, som ska arbeta på biblioteket, plugga ordkunskap och kämpa för att vara så perfekt som möjligt  — ivrigt påhejad av sin arbetsnarkoman till mamma. Men oväntade saker händer. Av slump får Macy jobb på en cateringfirma, där hon får nya vänner och lär känna Wes: en otroligt snygg kille med mörkt förflutet. Men till sin förvåning märker Macy att hon kan prata med honom om allt, sina rädslor, sin komplicerade pojkvän, och till och med om sin döda pappa.

 Precis som Dessens tidigare böcker sprider denna en underbar känsla av sommar. Den var också, som de tidigare böckerna, lättläst och tydlig trots bokens längd.
 Boken började bra med flera tillbakablickar som gjorde det enkelt att komma in i handlingen utan förvirring, utan att behöva gå tillbaks och läsa stycken igen. Den fortsatte lika tydlig och enkel genom hela boken, men det gjorde den varken långtråkig eller ointressant - tvärtom. Det gjorde det enkelt att hänga med i handlingen och ägna sig helhjärtat åt det istället för att sitta och fundera på vad författaren menat. En annan sak var att, trots att jag inte kunde känna igen mig i någon av situationerna i boken, kändes allt otroligt angeläget.
 Som slutsats vill jag säga, om du inte tyckt om tidigare Sarah Dessen böcker, kommer du nog inte att tycka om denna. Men är du, som jag, ett fan av hennes verk: läs den!
 + Somrig, bra handling, lättläst
 – Originaltiteln (The Truth About Forever) passar boken bättre än den svenska titeln.

/Alice

LÄS OCKSÅ:   Mycket mer än så  , Sommaren jag blev vacker

Silence – Becca Fitzpatrick

UPDATE: Svensk titel: Noras val
(tack för hjälpen!!)

 Nora vaknar upp en dag i en kyrkogård, utan att minnas något om hur hon kom dit. Tiden som följer spenderar Nora med att försöka att lista ut vad som har hänt henne, hur det kommer sig att hon inte minns flera månader av sitt liv. Och vem är den mystiska pojken som hemsöker hennes drömmar och som hon aldrig kan sluta tänka på?

 Det är svårt att skriva om boken, mest för att jag är rädd att förstöra något. Men iallafall. Låt mig börja med att berätta om något otroligt konstigt: var jag än letar, hittar jag inte den svenska versionen av denna boken. Den verkar inte finnas till salu, den verkar inte ens vara påväg. Jag har sökt igenom alla sidor jag kunnat komma på, men: inget. Så det får bli att jag uppdaterar detta inlägget så fort jag har fått info. Tack så mycket för hjälpen att hitta titeln på svenska!

 Annars, var boken helt fantastisk som vanligt. Början var otroligt bra, med flera välbehövda återblickar – eftersom att det var ett tag sedan del 2 kom ut. Beskrivningarna var skickligt skrivna och allmänt bra och verkliga. Hela boken var väldigt känslofylld, med många blandade känslor, jag hann uppleva både glädje och sorg och allt mittemellan under tiden jag läste. 

 Jag upptäckte att, när jag läste den första boken ur Ängel-serien på engelska, att den är så otroligt mycket bättre på originalspråket! Allt kändes mer logiskt, och bara bättre på alla sätt. Ett av skälen kan ju också vara att Noras val var bättre än de tidigare böckerna i serien, men språket spelar också en stor roll.

 Hela boken var spännande — rakt igenom, på ett eller annat sätt. Jag fastnade direkt och det var otroligt svårt att släppa boken när jag väl börjat läsa. Och precis som jag sagt om tidigare böcker, kändes allt i boken så otroligt verkligt. Det kändes som att nefiler och fallna änglar tillhör vardagen, som om jag hör talas om det varje dag.

 En fantastisk bok – kort och gott.

 + En strålande tolkning av 'Dark Romance'- genren, otroligt bra och spännande.

 – Det är den näst sista boken i en av de bästa serierna jag någonsin läst: slutet är nära...

/Alice

LÄS OCKSÅ: Fallen ängel (del 1) & Förlorad ängel (Del 2)

Flyga högt - Katarina von Bredow

 Det finns koder, regler liksom, över saker man bara inte gör. Som när man kommer ny till klassen. Då handlar det om att inte synas för mycket, vara lagom. Att glida in och bli en i mängden.
 Så gör inte Silja. Hon gör allt tvärtom.
 Vendela är femton år och har precis börjat nian. Hon tycker att det är ganska skönt att vara tillbaka: det står skrivet hur dagarna kommer att bli. Och så får hon träffa Nils, förstås.

 Men den tredje dagen i skolan kommer Silja, en ny tjej i klassen. Hon tar plats och struntar helt i alla oskrivna regler. Hon sitter var hon vill, umgås med vem hon vill -- hon verkar inte ens vilja smälta in i klassen.
 Är hon korkad, trotsig eller urstark? Ingen vet, men sensationen är ett faktum, och plötsligt gäller inte den givna rangordningen. Roller fördelas om och inget är längre självklart.

 I början var jag otroligt tveksam för denna boken. Innan jag läste den var jag hur uppspelt som helst, en ny bok av Katarina von Bredow kommer ju inte varje dag, men när jag läst ett par sidor var det enda jag kunde tänka på Christina Herrströms Tusen gånger starkare. Det var otroligt störande och tanken släppte inte förrän efter de hundra första sidorna: perfekt, där rök en tredjedel av vad som kunde varit superbra.
 En annan sak jag tyckte var att jag satt inte klistrad, som med andra KvB-böcker, och den kändes en aning typisk. Jag kände att jag saknade beskrivningar av huvudpersonen, Vendela. Eftersom att alla andra karaktärer var ordentligt beskrivna kändes det nästan som ett ofrivilligt misstag, som om hon hade glömt det.
 Efter de första hundra sidorna var den dock mycket bättre, och jag njöt av att sträckläsa de resterande tvåhundra. Det var först då jag kunde hitta olikheter från Tusen gånger starkare, och därmed först då jag kunde släppa tankarna från den.
 Det var också då boken skiljde sig mer och mer från tidigare KvB-böcker, först då den inte kändes lika typisk och uttjatad.
 En sak jag verkligen tyckte om var hur, när någon kom med en romantisk kommentar, personen som pratat var så nervös att repliken förstördes helt och bara blev pinsam. Det gjorde boken mer underhållande än hennes tidigare böcker.
 + Mer underhållande än KvB's tidigare böcker ...
 - Väldigt lik Tusen gånger starkare de första hundra sidorna


LÄS OCKSÅ: Tusen gånger starkare - Christina Herrström

/Alice

Deadly little secret - Laurie Faria Stolare

 16-åriga Camelia levde ett någorlunda normalt liv, fram tills för tre månader sedan, när en mystisk kille räddade henne från att bli påkörd av en bil. När den mystiske killen, Ben, börjar på hennes skola förändras allt.
 Ryktet säger att han dödade sin förra flickvän, och Ben blir genast utfryst av alla på skolam. Förutom av Cameila. Trots ryktena känner Camelia sig dragen till honom ... och hans beröring. Men efter ett tag får Camelia konstiga brev och anonyma telefonsamtal. Ben hävdar att hon är i fara, men kan hon lita på honom? Hon vet att han döljer något ... men han är inte det enda med en hemlighet.

 I början verkade boken som ännu en version av Twilght-gone-new, och jag var väldigt nära att lägga ner den. Men, det gjorde jag inte, och ett par kapitel in i boken så kändes det som att det var värt det. Det var några tillfällen där jag suckade högt och tänkte NEJ NEJ NEJ, men sen gick det över och jag tyckte om den igen.
 Det bästa var spänningen mot slutet, Laurie förklarade allting väldigt bra och man kunde verkligen leva sig in i hennes förklaringar och man kände sig lika utsatt som Camelia. Jag älskade hur den följde mönstret av deckare att den börjar lagom intressant och sedan trappades det upp mer och mer tills det nästan tippade över.. och så släppte det.
 Dock kändes slutet ganska så avslutande, trots att det stod 'läs nästa bok, Deadly little lies' kände jag inget stort behov av det, för jag var nöjd med vad som skett.
 + Spänningen
 - Twilight-gone-new

/Alice

Glada hälsningar från Missångerträsk - Martina Haag

Nadja Löwgren har längtat efter barn i hela sitt liv men nu när hon närmar sig 45 år, blir chanserna mindre och mindre.
Lotta, Nadjas syster uppe i Norrland, har också problem. Hennes liv är hektiskt med många barn och en man som knappt tittar på henne.
För att lösa sina problem bestämmer sig systrarna för att kompromissa och hjälpa varandra.

Martina Haag - en av mina absoluta favoritförfattare - har skrivit denna roman som består av en trasslig kärlekshistoria och andra problem. Även om den är bra, måste jag erkänna att hennes "självbiografier" (om man kan kalla dem det) är bättre. Men den är absolut rolig och läsvärd och man tar sig snabbt igenom den!

+ Ger ett gott skratt!
- Kände att den kunde varit lite mer extrem, som Martinas böcker brukar vara.

/Felicia

Törst - Richelle Mead

17-åriga Rose (dhampir) och Lissa (moroi) har varit på rymmen i två år. Men nu hämtas de tillbaka till St Vladimirs internatskolan för vampyrer (moroi) och halvvampyrer (dhampir). Kaxiga och snygga Rose, och Snälla, omtänksamma och söta Lissa är väldigt olika men har länge varit bästa vänner och sedan två år tillbaks har de haft en band. Ett psykiskt band som gör att Rose hela tiden kan känna av Lissas känslor. Tusentals rykten gå på skolan, om allt och alla, men det är något annat som händer, något som är mycket större och farligare än ryktena. Något som styr med Lissas känslor ut i det sista.

Jag hade höga förväntningar av den här boken. Jag har hört och läst mycket bra kritik, men jag måste erkänna att jag blev lite besviken. Jag tyckte att den var alldeles för lättläst och ytlig. Inte för att den inte handlade mycket om känslor, men för att det inte riktigt fanns något djup i den, inget som grep tag. Jag vet dock att alla läser på olika nivåer och många, kanske speciellt lite ovana läsare föredrar när det är lite lättläst, om jag nu kan kalla det så. Men just ur mitt perspektiv var den lite för lättläst för min ålder, jag tycker dock inte att man ska läsa den om man är så mycket yngre, man märker i innehållet att det är en tonårsbok, avsedd för ca 15 år. 

Slutligen, jag tänker inte säga att du inte ska läsa den, för i övrigt var den en ganska bra tonårsbok, själv var jag faktiskt ganska klistrad och jag känner själv att jag borde läsa de andra böckerna i serien innan jag säger för mycket. Men om du, som jag, vill läsa på lite djupare nivå, läs Twilight! Du kanske har hört mycket och sett filmen, men döm den inte, det är den absolut bästa vampyr-serien jag läst, och bland de allra bästa böckerna i helhet.

+ Ny vampyrvärld, inte så härmad.

- överskattad

Läs också Fruset Blod, Skuggkysst, Löftet och Andens Makt, de senare böckerna i Vampire Academy

//Felicia

Presidentens hustru - Curtis Sittenfeld

När Alice är 31 år möter hon den charmige Charlie Blackwell, vars rika familj äger en av USAs största köttindustrier, faller hon snabbt för honom, och inte långt därefter är de gifta. vad Alice inte vet då är att hennes man, många år senare, ska bli självaste USAs president. I boken får vi följa Alice från tidig ålder till många år senare. Ingen har ett perfekt liv, även om man kan tro det.

Bra, välskriven, men definitivt en vuxenbok! Jag hade för det mesta inga svårigheter att förstå, det var mest på slutet när det började bli väldigt politiskt som jag kände att jag kanske var lite för ung för att förstå allt. Annars var boken intressant. Jag skulle rekommendera den för vuxna kvinnor, eller varför inte en man? Om han nu gillar att läsa om feminina känslor.

+ trots de 570 sidorna av Alice liv, blev jag inte uttråkad.
- Inga kapitel! alltid lika jobbigt när man ska sluta läsa. Boken var istället indelad i fyra delar.

/Felicia

Förbjuden kärlek - Bali Rai

 Första gången Simran ser Tyrone faller hon handlöst. Och han verkar känna detsamma. Det finns bara ett problem: Tyrone är svart. Indiska tjejer dejtar inte svarta killar, så är det bara. Trots att Simran vet att hennes familj kommer att ha svårt att acceptera det, blir hon tillsammans med Tyrone, men det blir svårare än vad hon trott. De båda kastas in i en vansinnig händelsekedja där vänner och familjer ställs mot varandra och där hat blir till våld.

 Jag har väldigt blandade åsikter om denna boken. Jag kan ju börja med att säga att framsidan är jätteful, och så hade jag känslan av att boken var menad till lite yngre när jag började. Allt i boken kändes lite för "väl beskrivet", så som det är i böcker för 9-12. Nu vet jag inte vilken ålder som var tänkt för boken, den har stått i min bokhylla ganska länge.
 Men, iallafall. Jag tyckte om storyn, den kändes väldigt verklig och den var faktiskt ganska intressant. Dock var den lite förutsägbar, tyvärr.
 Som en kort sammanfattning så är det en väldigt fin, mysig och inte minst realistisk kärlekshistoria för barn!
 + Perfekt kärlekshistoria för barn.
 - Lite förutsägbar, ful framsida, för lite yngre..

/Alice

Mina hemligheter - Sophie Kinsella

 Emma Corrigan är en helt vanlig tjej. Hon drömmer om att bli befordrad på jobbet, få roligare arvetsuppgifter, högre lön och högre status. Och så har hon sina hemligheter, hur hon blev av med oskulden, och när, att hon förfalskat ett betyg i sitt CV och att hon avskyr stringtrosor. Hemligheter som hon inte vill dela med någon.
 Men ödet vill annorlunda. På ett flyg till London avslöjar hon alla sina hemligheter till en främling. En främling som hon råkar möta i andra sammanhang...

 Jag njöt verkligen av Mina hemligheter! Den var väldigt bra och mysig, samtidigt som den  var otroligt rolig och pinsam. Jag upplevde aldrig boken långtråkig, det hände nya saker hela tiden. Den kändes inte heller särskilt uppenbar, det dök upp nya, oväntade saker hela tiden.
 Det är en väldigt bra feelgood-bok, som passar för alla åldrar och som är perfekt att ligga och läsa en solig dag på stranden.
 Jag har en känsla som säger att den inte passar killar, men jag vet inte. Det att den innehöll så mycket romantik och tjejproblem gjorde att jag tycker att det är en perfekt tjejbok, men jag skulle känna mig elak om jag satte den i händerna på en kille...

 + mysig, rolig, lättläst, tjejig.
 - inte någon för dig som letar efter en djup, "tänkig" bok.

LÄS OCKSÅ: Bridget Jones dagbok - Helen Fielding

/Alice

Persikosommar - Jodi Lynn Anderson

Murphy, Leeda och Birdie är tre helt olika sextonåringar som bor i samma stad i Georgina, Usa. När de blir tvugna att sommarjobba tillsammans, på Birdies familjs persikoodling, lär de motvilligt känna varandra. Stämningen mellan tjejerna är inte särskilt positiv i början, men ändras efter en tid tillsammans. Det uppkommer en vänskap som ingen av dem någonsin har upplevt tidigare.

En typisk tjejtonårings-bok. Kärlek, vänskap, skratt och gråt i en kompott bildar, en ganska lättläst, (återigen) typisk, men helt okej bok!
Man känner ju igen det mesta från andra, linkande, böcker, men det är klart - alla har ju sin egenhet, jag har ju inte läst en bok som utspelar sig på en persikoodling förut t.ex.
Boken var ändå bra, jag tyckte om att läsa den. Men ändå inte fantastisk.
Jag kan rekommendera den om du är sugen på att läsa just en sådan här bok, (för det blir man ju också ibland), om kärlek - och vänskapsproblem. men om du är ute efter något ganska djupt, är inte detta det ultimata valet.

+ Själv brukar jag tycka om när man kan känna igen sig i en bok, och det är nog ganska lätt att göra i den här, eftersom den handlar om tre så olika personer.
- inte nytänkande precis.

(Läs även Och sedan kom hösten och Ett år senare, Det ska jag göra!)

//Felicia

Boktjuven - Markus Zusak

Tyskland 1939. Landet håller andan och döden har aldrig varit mer upptagen, men det ska bli värre.
Liesel är 9 år när hennes bror dör och hon flyttar till fosterfamiljen i Molching. Det är också samma år hon stjäl sin första bok. Tillsammans med sin fosterpappa, som hon snabbt börjar älska och tänka som sin egen far, lär hon sig läsa, och blir kär i orden. Tillsammans med sin bästa kompis Rudy Steiner stjäl hon fler böcker. Liesel lever ett fattigt, men inte helt olyckligt liv. När hon är äldre, och mycket har hänt; Tyskland har bombats, hon har gömt en jude i sin källare m.m, skriver hon ner allt i sin egen bok, både lyckliga och olyckliga minnen, som till sist ska rädda hennes eget liv.

En fantastisk bok, absolut en av de bästa jag läst! Innehåller vänskap, kärlek, sorg, och allt som behövs för ett mästerverk. Boken var ju inte olidligt spännande, men inte heller så att man tröttnade. Jag älskar att läsa böcker som utspelar sig i andra tider, och den här är förstås inte ett undantag. Väldigt intressant att bokens berättare är döden själv! Både kul och nytänkande.
En väldigt bra bok som jag absolut vill rekommendera!
+ Har allt en bra bok ska ha!
-Kan inte komma på något alls!

/Felicia

Förlorad ängel - Becca Fitzpatrick

 Noras glädje med Patch som sin skyddsängel blir kortvarig. Hon misstänker snart att han vill henne illa, och när hon kommer på honom att spana på sin värsta fiende, Marcie Millar, brister det och Nora bryter upp. Hon spenderar tid med sin barndomsvän, Scott, som nyss flyttat in i Coldwater, men hon märker att han döljer något. Något som för henne på vägen till ett svar, vem ligger bakom mordet på hennes pappa?
 Hon får upp spåret och kommer fram till det värsta: Patch är mördaren.
 Kan Nora verkligen lita på sin egen skyddsängel? Är hans hemligheter mörkare än hon misstänkt?

 Alla, absolut alla mina förväntningar blev uppfyllda av boken. Den var allt jag väntat mig, och mer! Måste säga att den var lika bra som den första, inte heller här hittade jag en enda negativ sak.
 Det är så sjukt svårt att ta fram det bästa i boken, det finns bara bra saker! Men handlingen är ju väldigt bra, jag gillar hur den är väldigt "Twilight", fast ändå inte. Det är liksom gammalt, men ändå nytt. Det känns så himla verkligt, trots att det handlar om änglar och nefilim och sådant. En annan sak som är bra är att den är så himla spännande, från kapitel ett är man fast, och spänningen stiger under tiden och i slutet sitter man som på nålar, och det är omöjligt att lägga ifrån sig den.
 Kom på mig själv med att bli arg på karaktärerna i boken, när någon gjorde något "fel" blev jag grinig och skakade boken och muttrade till den. Jag grät lite också, kan jag erkänna. Inte för att det var väldigt sorligt, det var mest vad jag skulle gjort i dom situationerna. Becca förklarar värdigt bra och hon får en att känna igen sig och leva in i boken...
 Helt enkelt: sjukt läsvärd serie!
 + Underbar, spännande, fin ...
 - Blir frustrerad på sakerna som hände ;)

/Alice

LÄS OCKSÅ: Fallen ängel
BEVAKA DEL 3: Silence

Ingen sommar utan dig - Jenny Han

 Så länge Belly kan minnas har hon tillbringat somrarna i huset vid havet tillsammans med bröderna Conrad och Jeremiah. Men i år blir det inte så.
 Förra sommaren hände något mellan Belly och Conrad, något som sedan förstörde allt.
 Belly är djupt sårad, men när Conrad plötsligt försvinner är hon och Jeremiah de enda som kan hitta honom. Och till slut kan allt bara ställas till rätta där det en gång började - vid havet.

 Jag har varit så sjukt förväntansfull inför uppföljaren till min stora favorit Sommaren jag blev vacker. Jag kunde knappt bärga mig när den kom hem, jag ville slänga boken jag höll på med i väggen för att få läsa denna så fort som möjligt. Och jag blev absolut inte besviken! Trots att handlingen inte är den gladaste gör den mig lycklig och varm. Den andas sommar och sol, och jag kan nästan höra havet brusa i öronen.
 Dock saknade jag lite personbeskrivningar, visst, man ska väl få sig en egen uppfattning om hur karaktärerna ser ut, men det skulle vara enklare om man fick höra ögonfärg, hårlängd, hårfärg och sådant grundläggande, så att man sedan kunde utveckla sin egen bild. Själv såg jag inget framför mig...
 Det är, trots det, en fantastisk kärlekshistoria, som är värd alla priser som finns! Den är så underbart mysig, somrig och fin...
 + Mysig, fin, andas sommar och sol...
 - Saknar personbeskrivningar.

/Alice

LÄS OCKSÅ: Sommaren jag blev vacker

Kär i kärleken - Lina Forss

 Timotej af Lilja har allt: pengar, kläder, en egen våning i Chelsea. Hon har kompisar som lyssnar och killar som flirtar. Men är Timmy kär i Måns, Wille, Paul eller John? Eller är hon bara kär i kärleken?

 När jag hörde om boken var jag väldigt skeptisk, och det blev inte bättre när jag läst på baksidan och sett dess trailer, så mina förväntningar var låga. Och det var bra, annars skulle jag blivit besviken. För visst, den var faktiskt bra, handlingen och så. Men den var så sjukt seg, det tog mig en hel vecka att läsa ut den, och den är inte lång. Grejen är att den är ju ganska lättläst, men det var något som gjorde att jag läste den väldigt långsamt, och den var liksom tröttsam, så vanligtvis somnade jag efter ett kapitel eller två.
 Men, det är nog bättre för tjejer som gillar sådana här böcker. För om man fastnat för texten på baksidan så är den nog jättebra..
 Okej, nu ska jag inte vara så negativ, för jag vet själv att jag njöt av att läsa den ibland. Den var mysig på sina ställen, och den smittade känslor, så när Timmy var glad, var jag glad...
 + Den är nog bra om man fastnat för baksidetexten, mysig, känslosmittare
 - Seg

/Alice

Klass 7B 8: Början på värmen - Pernilla Gesén

 Det är april och vårsolen värmer eleverna i klass 7B på Sofia skola.
 Hanna läggs in på en klinik för att få hjälp med sina ätstörningar, hon ska bli frisk. Hon vill bli frisk.
 Oskar tycker att alla andra är sjuka i huvudet. Hans alkoholiserade morsa, hans hemska styvfarsa och soc-kärringarna. Och inte mist alla invandrare, allt är ju deras fel. När allt går som värst blir Oskar placerad i en fosterfamilj, och han får smaka på ett liv utan våld och glåpord.
 Paulina har svårt att finna sig tillrätta med sitt nya liv. Hennes pappa bor i en tvåa i stan med en ny tjej, och förväntar sig att hon ska komma på besök. Som om hon skulle kunna lämna mamma, hon också.
 Set och Tessan är fortfarande ihop, efter rekordlånga fem månader! Men en kväll får Tessan reda på något som kommer att förändra allt. Och en valborgsfylla på det...

 Visst, boken är för 9-12. Men jag har läst hela serien sedan bok 1 och var bara tvungen att läsa del 8! Och ja, jag märkte att den inte var för min ålder, men jag kände att den är perfekt för lite yngre. Det att den tar upp så många viktiga ämnen i en så kort bok är helt fantastiskt. Den handlar ju om allt; ätstörningar, familjeproblem, flytt, kärleksproblem... ALLT som en bra ungdomsbok ska innehålla!
 + Den tar upp så många ämnen i en så kort bok
 - Det är ganska länge mellan böckerna, och dom är ganska korta, så man hinner inte läsa hela serien förrän man "växt ur den"...

/Alice