Visar inlägg med etikett Fantasy. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fantasy. Visa alla inlägg

måndag 30 april 2012

Låt den rätte komma in — John Ajvide Lindqvist

 Året är 1981 och vintern har precis kommit till Stockholmsförorten Blackeberg. Människor strömmar på och av tunnelbanan, ungdomar sniffar lim i källarförråden och alkisgänget hänger på sin kinakrog. I en lägenhet sitter tolvåriga Oskar och läser skräcknoveller och drömmer om att hämnas på pojkarna som mobbar honom.
 En dag skakas förorten av ett brutalt mord, en pojke har hängts i skogen och tömts på blod. Livet i Blackeberg ska snart förändras, folk dras in i onda cirklar med makter som ingen kan stå emot. För Oskar förändras livet än mer: han möter sin första kärlek —grannflickan Eli. Men det är något otroligt speciellt med henne.

 Jag förstår inte varför Twilight blev så himla stor, medan den här boken inte blev det. Eller, visst är denna boken internationellt känd och allt, men ändå. Båda handlar om vampyrer, och båda innehåller kärlek, men Låt den rätte komma in är så mycket mer.....trovärdig på något sätt. och inte lika skrattretande som Twilight. Nu har jag ju inte sett filmen som är baserad på denna boken, men jag kan tänka mig att den är väldigt bra.
 Så, tillbaka till boken. Den var väldigt bra och jag tror inte att jag någonsin läst något liknande. Sällan hittar jag böcker som är så gripande, trovärdiga och spännande, allt på samma gång. Den var väldigt svår att lägga ifrån sig när man väl börjat läsa och jag låg vaken flera timmar i sträck för att läsa mer mer och mer!
 Dock hade även den här boken sina nackdelar. I början, innan man riktigt kommit in i läsningen ordentligt, var de olika parallelhandlingarna väldigt förvirrande och det fanns lite för många namn att komma ihåg. Därför var det ibland lite svårt att hänga med i svängarna.
 Jag fann inte boken sådär jätteläskig—direkt. Alltså, den var otäck och hemsk, men inte på så sätt att jag satt på nålar medan jag läste och inte heller låg jag sömnlös av skräck. Visst fanns det något enstaka tillfälle då jag röd i hela kroppen kunde riktigt se en hemsk bild framför mig, men det var en gång. I en skräck-bok på mer än fyra hundra sidor borde det hända lite oftare.
 Trots detta älskade jag boken, och den är verkligen att rekommendera om du tycker om lite spänning och är över femton år. Visst kan man nog läsa boken om man är yngre, men språket är på vissa ställen en aning avancerat och den kan nog ge ett värre(hemskare) intryck hos den yngre målgruppen.

 + Spännande, trovärdig
 – Ibland förvirrande

/Alice

TRAILER TILL FILMEN LÅT DEN RÄTTE KOMMA IN (LET THE RIGHT ONE IN)

onsdag 4 januari 2012

Silence – Becca Fitzpatrick


UPDATE: Svensk titel: Noras val
(tack för hjälpen!!)

 Nora vaknar upp en dag i en kyrkogård, utan att minnas något om hur hon kom dit. Tiden som följer spenderar Nora med att försöka att lista ut vad som har hänt henne, hur det kommer sig att hon inte minns flera månader av sitt liv. Och vem är den mystiska pojken som hemsöker hennes drömmar och som hon aldrig kan sluta tänka på?

 Det är svårt att skriva om boken, mest för att jag är rädd att förstöra något. Men iallafall. Låt mig börja med att berätta om något otroligt konstigt: var jag än letar, hittar jag inte den svenska versionen av denna boken. Den verkar inte finnas till salu, den verkar inte ens vara påväg. Jag har sökt igenom alla sidor jag kunnat komma på, men: inget. Så det får bli att jag uppdaterar detta inlägget så fort jag har fått info. Tack så mycket för hjälpen att hitta titeln på svenska!
 Annars, var boken helt fantastisk som vanligt. Början var otroligt bra, med flera välbehövda återblickar – eftersom att det var ett tag sedan del 2 kom ut. Beskrivningarna var skickligt skrivna och allmänt bra och verkliga. Hela boken var väldigt känslofylld, med många blandade känslor, jag hann uppleva både glädje och sorg och allt mittemellan under tiden jag läste. 
 Jag upptäckte att, när jag läste den första boken ur Ängel-serien på engelska, att den är så otroligt mycket bättre på originalspråket! Allt kändes mer logiskt, och bara bättre på alla sätt. Ett av skälen kan ju också vara att Noras val var bättre än de tidigare böckerna i serien, men språket spelar också en stor roll.
 Hela boken var spännande — rakt igenom, på ett eller annat sätt. Jag fastnade direkt och det var otroligt svårt att släppa boken när jag väl börjat läsa. Och precis som jag sagt om tidigare böcker, kändes allt i boken så otroligt verkligt. Det kändes som att nefiler och fallna änglar tillhör vardagen, som om jag hör talas om det varje dag.
 En fantastisk bok – kort och gott.

 + En strålande tolkning av 'Dark Romance'- genren, otroligt bra och spännande.
 – Det är den näst sista boken i en av de bästa serierna jag någonsin läst: slutet är nära...

/Alice

fredag 9 december 2011

Harry Potter and the Triwizard tournament (och den flammande bägaren) - J.K Rowling

Harry är nu fjorton år och ska börja sitt fjärde år på Hogwarts. Detta år hålls den legendariska tävlingen mellan tre av trollkarlsvärldens skolor; Hogwarts, Durmstrang och Beauxbatons. En kämpe utses, från vardera skola, av den flammande bägaren. Men när en fjärde kämpe utses, en kämpe som även är flera år yngre än tillåtet, uppstår förvirring. Men som reglerna säger måste Varje kämpe tävla och Harry får kämpa in i det sista flera gånger under året. Vem lade egentligen i Harrys namn i den flammande bägaren? Vem är det som vill åt Harry Potter?

Återigen måste jag hylla dessa underbara böcker. Jag är ju inte precis tidig med att läsa böckerna, och ännu är jag inte klar, men i tillfällen som detta känner jag att Bättre sent än aldrig! verkligen stämmer in. Rowling är en fantastisk författare som förmedlar spänning och humor. Hon har en underbar fantasi som man bara kunde önska att man hade själv! Boken är tjock och verkligen utfylld, man undrar ju hur hon kan få med så mycket, själva tävlingarna är ju trots allt inte på majoriteten av sidorna. Men jag måste ändå säga att även om det är mycket mellantjafs (sådant som de tar bort i filmerna) känns boken inte långtråkig och det mesta känns faktiskt helt nödvändigt för berättelsens skull. 

+ Tanken. Allt är så uttänkt, så som bara bra författare kan få till det!
- Har inget att klaga på!

Jag vill bara passa på att ursäkta så hemskt mycket för min fruktansvärt dåliga uppdatering! Jag har haft mycket på gång, men jag ska bättra mig! 

//Felicia

fredag 15 juli 2011

Helena - Josephine Angelini

 Helena Hamilton är blyg, extremt blyg. Hon mår illa och får magsmärtor när får uppmärksamhet. Problemet är bara att hon är 17 år, lång, blond och har ett ansikte som en gudinna.
 En ny familj flyttar in på Nantucket, den väldigt omtalade familjen Delos, och när Helena ser Lucas Delos grips hon plötsligt av en stark lust att döda honom, och hon attackerar honom. Mitt i skolan, framför ögonen på alla.
 Konstiga saker händer med Helena, och hon tror att hon håller på att bli galen. Först incidenten med Lucas, och sedan börjar hon se syner och drömma mardrömmar.
 Men när sanningen går upp för Helena vet hon inte vad hon ska göra. Kan man trotsa det öde som står skrivet i stjärnorna?

 Jag har många, och inte mint blandade, åsikter om Helena. I början kändes den väldigt Twilght, gammal och uttjatad. Men när den blev lite annorlunda, var den bättre. Seg, först, men när jag nått mitten av boken var jag fast.
 Däremot innehöll den liiite för mycket grekisk mytologi, och eftersom att jag inte är det minsta intresserad av sådant ansåg jag det bara långtråkigt. Om man däremot läst böcker som Oddysén och Illiaden och tyckt om dom, så är detta absolut den perfekta boken!
 Mot slutet var det inte lika mycket tjat om den grekiska mytologin, och det var bara nagelbitande spänning. Då var det omöjligt att lägga ifrån sig boken, och trots att jag var väldigt negativ om den från början, gjorde  spänningen i slutet att jag kan tänka mig att läsa nästa bok :)
 + Spännande!!
 - Början var för mycket Twilight, lite mycket grekisk mytologi.

/Alice

tisdag 28 juni 2011

Förlorad ängel - Becca Fitzpatrick

 Noras glädje med Patch som sin skyddsängel blir kortvarig. Hon misstänker snart att han vill henne illa, och när hon kommer på honom att spana på sin värsta fiende, Marcie Millar, brister det och Nora bryter upp. Hon spenderar tid med sin barndomsvän, Scott, som nyss flyttat in i Coldwater, men hon märker att han döljer något. Något som för henne på vägen till ett svar, vem ligger bakom mordet på hennes pappa?
 Hon får upp spåret och kommer fram till det värsta: Patch är mördaren.
 Kan Nora verkligen lita på sin egen skyddsängel? Är hans hemligheter mörkare än hon misstänkt?

 Alla, absolut alla mina förväntningar blev uppfyllda av boken. Den var allt jag väntat mig, och mer! Måste säga att den var lika bra som den första, inte heller här hittade jag en enda negativ sak.
 Det är så sjukt svårt att ta fram det bästa i boken, det finns bara bra saker! Men handlingen är ju väldigt bra, jag gillar hur den är väldigt "Twilight", fast ändå inte. Det är liksom gammalt, men ändå nytt. Det känns så himla verkligt, trots att det handlar om änglar och nefilim och sådant. En annan sak som är bra är att den är så himla spännande, från kapitel ett är man fast, och spänningen stiger under tiden och i slutet sitter man som på nålar, och det är omöjligt att lägga ifrån sig den.
 Kom på mig själv med att bli arg på karaktärerna i boken, när någon gjorde något "fel" blev jag grinig och skakade boken och muttrade till den. Jag grät lite också, kan jag erkänna. Inte för att det var väldigt sorligt, det var mest vad jag skulle gjort i dom situationerna. Becca förklarar värdigt bra och hon får en att känna igen sig och leva in i boken...
 Helt enkelt: sjukt läsvärd serie!
 + Underbar, spännande, fin ...
 - Blir frustrerad på sakerna som hände ;)

/Alice

LÄS OCKSÅ: Fallen ängel
BEVAKA DEL 3: Silence

onsdag 4 maj 2011

De som går igen - Marcus Sedgwick

Östeuropa, i början av 1600-talet. Peter och hans far Tomas har aldrig bott kvar på något ställe i en längre tid. Nu när Peter är en ung man slår de sig äntligen ner i närheten av byn Chust, där de jobbar med att hugga ved åt folket i byn. I hela sitt liv har Peter hört historier om De som går igen; människor som reser sig ur graven och tar folks liv (typ av vampyrism), men hans far har alltid sagt åt honom att inte tro på sånt skrock. Men nu, på ett sånt litet och oviktigt ställe som Chust, får han uppleva det på riktigt...

Det första som stod i boken var: Östeuropa, i början av 1600-talet. Då tänkte jag direkt att det här är verkligen inte min typ av bok! Men redan efter första kapitlet kände jag att jag bara ville fortsätta läsa den, istället för att sova, som jag egentligen verkligen behövde göra den kvällen. Jag vet inte riktigt vad det var som gjorde att jag tyckte om den för under tiden jag läste tänkte jag fortfarande att det här är inte den typen av bok som jag brukar gilla, men det gjorde jag i alla fall! Antagligen är detta för att författaren är väldigt duktig, han fick mig att sträckläsa den (visst, jag läste den när jag var sjuk, men jag kunde ju gjort annat, sett på film t.ex.) Marcus har gjort mycket research på gamla vampyrhistorier, vilket gjorde det lite häftigt, att det var såhär folk trodde för länge sedan.

+ Det gick en röd tråd genom boken, jag gillar när det är eller händer något i början, som man senare i boken får förklaringen till. Om du läser boken kommer du snabbt märka tråden.
- Jag hade velat ha mer förklaringar om hur allt såg ut, även om det kanske inte fanns jättemycket att förklara om det. Det blev lite enformigt ibland.

//Felicia

fredag 11 februari 2011

Döden i dina ögon - Rachel Ward

 Sedan dagen hennes mamma dog har Jem vetat vad siffrorna hon ser i människors ögon betyder; det är datumet de ska dö.
 Hon försöker hålla sig undan andra människor för att slippa se dom i ögonen, men en dag träffar hon Spider. Han är lång och rastlös och fast besluten om att de ska bli vänner - och kanske mer.
 En dag blir de vittnen till något som tvingar dom att lämna London och bege sig ut på vägarna. De flyr för sina liv, med nedräkningen har börjat ...

 Denna boken gillade jag verkligen. Den var lagom spännande, och perfekt för sådana som jag, som inte tycker om böcker som bara innehåller våld och sprängmedel. Handlingen kändes bra och nytänkande, själv har jag inte läst om något sådant tidigare.
 Den kändes som om den kunde passa för killar, eftersom att Jem inte är den ››tjejigaste‹‹ tjejen.
 Det bästa med boken var nog att den var så lagom spännande, man blev fast och ville inte lägga ifrån sig den, men samtidigt blev man inte rädd. Den väckte känslor, jag grät och skrattade med Jem och Spider.
 Slutet var omtumlande, det var där jag satt fast som mest, och sedan fortsatte jag att vara fast, trots att jag läst ut den .. Jag funderade länge över boken, ville inte börja på någon ny, trots att jag hade tid för det. Den var verkligen bra och läsvärd!
 + Nytänkande handling, lagom spännande, allmänt bra.
 - Slutet. (är det okej att säga så utan att avslöja för mycket? :s)

/Alice

Tillägg: I 2011 kommer del två till Döden i dina ögon. Den heter Arvet, och är förhoppningsvis lika bra som nummer ett!

lördag 20 november 2010

Blod och choklad - Annette Curtis Klause

Vivianne är en sextonårig varulv som för ett år sedan förlorade sin far i en brand. Hon börjar fundera på varför hon inte har några riktiga vänner och varför ingen i skolan verkar tycka om henne; hon är ju ändå snygg! När hon sedan läser en dikt om varulvar söker hon upp killen som skrev den och upptäcker att han är en underbar människa. Men det är just det som är problemet, han är en människa.
Vivianne börjar göra saker omedvetet och ibland verkar det gå för långt.

Jag började läsa den här boken när jag för några veckor sedan kände för att läsa en kärleksbok. Och det gjorde jag bra i. Boken levde nog upp till mina förväntningar och jag tyckte att den var bra, dock tror jag att den saknade gnistan. Ni vet, vissa böcker bara fastnar man för och de får liksom en plats i ens hjärta. De böckerna har gnistor. Men som sagt gillade jag boken ; den var spännande och lagom långa kapitel, så man kan läsa flera varje kväll.
Bra bok som jag rekommenderar om du är en tonåring som är sugen på kärlek och lite spänning.

+ Tyvärr har jag svårt att sätta fingret på vad som var så bra med den här boken. Den var bra, men som sagt, svårt att säga vad.
- Se ovan. Antar att det är att den saknar gnistan.

//Felicia

fredag 8 oktober 2010

Ögat över månskäran - Libba Bray

 1800-talets London. Sextonåriga Gemma Doyle tvingas på grund av sin mors hastiga bortgång att flytta från sitt hem i Indien och resa till Englad för att börja på en internatskola för unga damer. Där ska Gemma lära sig att att bli en fin societetsdam och en lämplig hustru till en framtida man. Men efter sin mors död har hon börjat få märkliga syner som leder henne till en mystisk dagbok och tillsammans med fyra nya vänner utforskar hon den värld som uppenbaras för dem. Men bland allt det ljusa finns det mörka krafter, och vad hände egentligen med de två flickorna som brann inne på skolan för många år sedan, och varför varnas hon att använda den magi som finns?
 Vi har båda läst denna underbara bok, och båda fastnade för den direkt! Den är väldigt bra skriven, det var enkelt att leva med i boken. Den var kul och spännande, det gick inte att slita sig från den. Beskrivningarna kändes levande, som om man satt i Gemmas rum och läste, man kunde se allt framför sig, färgerna, mönstren och landskapen.
+ Väldigt levande beskrivningar, svårt att slita.
- Liiiiite seg och lite svårt att förstå i början.

Läs också; Upprorsänglar (del2) och Längtans rike (del3)

/Alice och Felicia