Jirina Radovanovicova är en femtonårig svensk tjej, vars invecklade namn passar ihop med hennes invecklade värld med sina kommunistföräldrar och som skolans mobboffer. Till hennes stora förvåning och glädje och klasskompisarnas förtret blir hon utvald av en modellagentur att arbeta i Paris över sommaren. Hon får bo hos modellagenturens ägare, där hon ständigt blir utsatt för kroppsmätning och spydiga modellkollegor.
Detta är inte en bok jag nyss läst, men mina tankar hamnar väldigt ofta där. Jag vet inte varför, men väldigt ofta kommer jag på mig själv att tänka på någon del av Modellsommar, ett citat eller någon känsla jag fått när jag läst.
Den var så himla bra! Jag älskar hur det är en f.d. supermodell som skrivit boken, så hon vet verkligen vad hon pratar om. Handlingen är underbar, allt är väldigt bra beskrivet, känslorna liksom smittar av sig; jag kommer ihåg en viss del av boken då jag satt och skuttade av lycka.
Dock är språket lite konstigt, eller snarare ordvalen. Jag kunde se lite "fel" i meningsbyggnaden, och på vissa ställen var det väldigt konstigt, nästan dåligt, beskrivet. Vissa delar var väldigt sega, som början kommer jag ihåg att jag tyckte var så seg att jag tänkte lägga undan boken. Och det gjorde jag också, en gång, men sen började jag läsa den på nytt, och när jag kommit förbi den första sega delen var jag fast - jag ångrade mig aldrig.
Tankarna går till: Varför? Varför kan jag inte sluta tänka på boken trots att jag kan komma på så mycket negativt? Det jag tror är skälet är hur den berättar om baksidan av del glamourösa modellivet, hur oglamouröst och hemskt det kan vara, hur modellerna är helt pank, hur dom tävlar mot varandra i jakten på jobb...
En sista sak: Läs den. Det är absolut en bok man kommer ihåg.
+ Bra, realistisk, speglar den verkliga modellvärlden ...
- Seg, konstiga meningar, ibland dåligt beskrivet ...
/Alice
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar