söndag 8 maj 2011

Min pappa är snäll och min mamma är utlänning - Emmy Abrahamsson

 Alicja har precis flyttat från Stockholm till Skåne tillsammans med sin mamma och pappa. Det hade kunnat gå bra om inte Alicjas mamma var så himla polsk. Hon tvingar i Alicjas kompisar soppa på sönderkokta grönsaker (potatis? sockerbeta? lök?) med något kött (fläsk? kyckling? människa?) och smugglar sprit av kontakter hon fått på sitt jobb hos polisen.
 Till råga på allt flyttar Alicjas mammas storrökande kusin in med sin dotter (som är läskigt lik en viss mupp) och tvingar Alicja att följa med till Vadstena för att se Påven.
 Varför kunde dom inte åka till Björn Skifs, som en vanlig, svensk familj?

 När jag läste texten om boken på Bokus tyckte jag att den verkade jättebra, men när jag lästa texten på baksidan av boken sänktes mina förhoppningar en aning. Där lät det som att den var för åldern 9-12, högst. Men jag läste den ändå, och efter första kapitlet förstod jag att jag hade hittat rätt, den var perfekt för min åldersgrupp.
 Den var rolig, men mest mysig. Jag skrattade aldrig högt (tyvärr) men fnissade ett par gånger. Dock var min starkaste känsla av boken ganska låg, det vara bara jobbigt ibland, för jag kunde förutse hur den skulle sluta.. Därför läste jag snabbt ut den, men inte för att jag sträckläste hela nätterna, mest för att jag kunde med att läsa snabbt utan att missa en enda grej. Det är en typisk ungdomsbok för tjejer, mer behöver jag inte säga.
 + Rolig, mysig, ganska lättläst
 - Lite jobbig, förutsägbar

/Alice

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar