Har du inte läst Hungerspelen och Fatta eld än, läs inte detta!
Katniss Everdeen har deltagit i Hungerspelen och ofrivilligtblivit en symbol för upproret mot regimen. Ska hon nu gå in för att bli Härmskrikan, symbolen som samlar rebellerna, eller ska hon vägra? Vad hon än gör så kommer folk att dö på grund av henne. Är det onda mot det goda verkligen det rätta?Som Felicia skrev är detta bådas favoritböcker, och det säger ganska mycket om mitt omdöme. Jag har längtat efter den här boken i tre år, och när den äntligen kom kunde jag inte annat än att börja läsa. De första kapitlen var rätt sega, och eftersom att det var nästan ett år sedan jag läste Fatta eld kom jag inte riktigt ihåg allt, vem som var vem osv. Men när man läst två-tre kapitel släppte allt och jag förstod varför jag älskat de tidigare böckerna.
Jag hade höga förväntningar om boken, men jag trodde aldrig att den skulle vara såhär bra! Ja, jag grät. Inte bara lite tårar i ögonen, tårarna rann nerför mina kinder. Allt för att Suzanne är en så bra författare, det kändes som att det var jag som stod inför besluten, som om jag kände alla som Katniss kände, mor, Prim, Peeta, Gale, Finnick osv.
Suzanne fick verkligen allt att kännas levande, hon har verkligen lyckats med att skriva en bok som gör att man glömmer allt i den verkliga världen när man läser. Och då har man lyckats, må jag säga.
+ ALLT, De verkliga beskrivningarna, att man liksom hamnade i en annan värld när man läste, personerna, ALLT!
- Det var sista delen i världens bästa triologi, det talar väl för sig själv?
/Alice
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar